18 Januari 2011

Bernspriset 2010

Om PEN och Bernspriset

18 Januari 2011


När svenska PEN i december valde att ta en ”timeout” i utdelningen av sitt Bernspris till en ”framstående Stockholmsskildrare” var det följden av en hetsig debatt inom och utom PEN-klubben. Flera medlemmar hotade att lämna PEN om priset delades ut som vanligt – och orsaken till det var att SAC (Syndikalisterna) anklagat Berns för att utnyttja ”papperslösa” som svart arbetskraft.

Grundfrågan, om ”papperslösa” använts som arbetskraft av Berns, har nu granskats av två ledamöter för PEN-styrelsen, Ola Larsmo och Lars Hjalmarson. Vi har haft hjälp av en särskild journalistgrupp inom PEN, bestående av Mustafa Can, Lars Ilshammar och Anna-Lena Lodenius, som haft tillgång till materialet och kontrollerat slutsatserna.

Såväl Berns nuvarande företagsledning som SAC har varit behjälpliga med att ställa dokument till vårt förfogande. Det har underlättat en saklig bedömning.

Vad vi har kommit fram till är följande:

De flesta svenskar är förmodligen tämligen okunniga om hur omfattande problemet med ”svart arbetskraft” eller ”papperslösa” egentligen är. Det handlar såväl om människor på flykt som fått avslag på sin asylansökan som om renodlade ”ekonomiska flyktingar” som inte har möjlighet att försörja sig och sin familj i hemlandet. En försiktig uppskattning är att det rör sig om mellan 15 000 och 20 000 personer som inte syns i de olika systemen och lever utanför samhällets så kallade skyddsnät.

Det är också ett faktum att PEN har asylsökande medlemmar som själva utnyttjats i sådan verksamhet.

Svenska PEN är inte och ska inte vara en facklig organisation, men då vi ständigt arbetar med asylsökande författare och journalister hamnar vi otvivelaktigt på kartan över de organisationer som har ett särskilt ansvar för att bete oss korrekt då det gäller bemötande av asylsökande och andra flyktingar. Allt annat skadar vår trovärdighet i grunden.

Arbetar det idag ”papperslösa” flyktingar på Berns eller ej?

Efter genomgången av materialet från såväl SAC som Berns kan vi konstatera att parterna idag faktiskt är överens på den punkten: det arbetar idag inga papperslösa flyktingar på Berns.

Hela konflikten går tillbaka på förhållanden som gällde under perioden 2004-2007. Berns menar att man genom att idag utnyttja en seriös städentreprenör tagit sitt arbetsgivaransvar. SAC menar att man inte kan släppa det som skedde under en annan entreprenör.

Svenska PEN kan som organisation inte ha synpunkter på anställningsförhållanden, löner, avgångsvederlag eller hur LAS tillämpas. Det vårt mandat ger oss ansvar för, och i viss mån skyldighet att utreda, är hur papperslösa och asylsökande behandlas. Slutsatsen måste bli att det idag inte finns några sådana anställda på Berns (med underentreprenörer) som faller inom ramen för vårt arbetsområde. Vad som återstår är en facklig och arbetsrättslig konflikt som gäller anställningsvillkoren för SAC-medlemmar tidigare anställda hos Berns och dess underentreprenörer – en fråga som faller inom arbetsrätten och utanför PENs verksamhetsfält.

Det finns alltså i nuet inga formella eller etiska hinder för PEN att fortsätta dela ut Bernspriset på plats i Berns lokaler.  Men det var, av ovan nämnda skäl, viktigt att gå grundligt tillväga och sätta sig i i frågan i detalj.  Nu går vi vidare till andra arbetsuppgifter.

Ola Larsmo

ordförande