Pressmeddelanden
7 April 2018

Tema Fristad på Stockholms litteraturmässa

 

Tid: 13 april - 14 april 2018

Plats: Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm

Fri entré

Årets tema för Stockholms litteraturmässa är Frihet och ansvar och tar fasta på litteraturmässans ambition att föra en viktig dialog kring världslitteratur, särskilt från länder under förtryck. Svenska PEN medverkar som samarbetspart tillsammans med ICORN för en serie program med Tema Fristad.

På scen kommer du möta fristadsförfattarna Tesfagiorgis Habte Kelati, Iman Al -Ghafari, Basim Ahmed Jamal, Mikhail Borzykin, Housam Al- Mosilli, Faraj Bayrakdar och Zurab Rtveliashvili.

Klicka på länken för att se hela programmet här: Stockholms litteraturmässa 2018

Och här finns mer information om fristadsförfattarna: Fristadsförfattare som medverkar på Stockholms litteraturmässa.

3 April 2018

Tjeckien - litteratur och politik. En kväll om Tjeckien, yttrandefrihet och litteratur, 18 april 19.00, Göteborgs Litteraturhus.

 

Vad vet vi om Tjeckien i dag? Vad vet vi om historien, litteraturen, yttrandefriheten och förutsättningarna för skapande och uttryck? Anna Mattsson, författare och styrelseledamot av Svenska PEN och Författarcentrum Väst,  samtalar med Jana Witthed och Markéta Hejkalová om Tjeckien då och nu, om politik, historia och litteratur. Ett unikt tillfälle att få ta del av ett samtal med både allmänna och personliga infallsvinklar.

 

Jana Witthed har flytt från det dåtida Tjeckoslovakien och fått politisk asyl i Sverige. Hon skriver poesi, kortare prosa och artiklar. Hon har gett ut flera diktsamlingar, en barnbok och medverkat i många antologier. Hon har publicerat i G-P, Ord och bild, Horisont, Artes osv. I Tjeckien medverkar hon i Welles, Tvar, Literární noviny, A2 osv. Hon översätter också, t ex har hon tolkat Tomas Tranströmer till tjeckiska.

 

Markéta Hejkalová föddes i Prag, men hon växte upp i landets näst största stad Brno. Hennes mor var författare och fadern historiker. Hon läste ryska och finska vid Charles University i Prag och under några år därefter arbetade hon som förlagsredaktör. Markéta har utkommit med flera romaner och en barnbok. Hon har översatt böcker av Mika Waltari, Arto Paasilinna a Leena Lehtolainen. Böckerna ges ut på förlaget Hejkal, som hon äger tillsammans med sin man. Huvudpersoner i hennes romaner är kvinnor, hon skriver om kärlek och skildrar gärna livets olika krissituationer. Romanerna tar oss ofta till främmande länder och utspelar sig mot en bakgrund av olika politiska händelser. Sedan 1991 organiserar Markéta varje höst en bokmässa i Havlíčkův Brod, en mindre stad, där hon bor.

 

Tid: 19.00

Plats: Göteborgs Litteraturhus, Heurlins plats 1

Fri entré

Arrangör: Svenska PEN:s Göteborgsavdelning och Författarcentrum Väst.

26 Mars 2018

Uladzimir Njakljajeu åter släppt ut häktet


De företrädare för demokratirörelsen i Belarus som greps ”preventivt” inför Belarus självständighetsdag 25 mars har nu släppts. Bland de tillfälligt häktade finns poeten och Svenska PEN:s Tucholskypristagare Uladzimir Njakljajeu. Massgripandena var den belarusiska regimens sätt att kontrollera demokratiförespråkarna och förhindra regimkritiska manifestationer på 100-årsjubileet av Belarus Frihetsdag.

25 Mars 2018

Tucholskypristagare gripen

Den belarusiske poeten Uladzimir Njakljajeu har gripits av belarusisk polis. Njakljajeu tilldelades Svenska PEN:s Tucholskypris 2011 för sin litterära gärning och sin kamp för yttrandefriheten. Den 25 mars firas den traditionella Frihetsdagen i Belarus. I år är det 100 år sedan den Belarusiska folkrepubliken proklamerade sin självständighet, och även om republiken inte varade särskilt länge uppmärksammas Frihetsdagen av de demokratiska krafterna i Belarus varje år. I samband med det rapporterar medierna om massgripanden och "preventiva" häktningar. En av dem som greps är den tidigare Tucholskypristagaren, poeten Uladzimir Njakljajeu som häktades redan den 21 mars. Njakljajeu har tidigare vid upprepade tillfällen blivit arresterad, häktad och dömd för sitt aktiva ställningstagande mot den belarusiska regimens övergrepp mot mänskliga rättigheter. Sedan tidigare hade han en "innestående arrestering" utfärdad mot sig - ett repressivt sätt att hålla aktivister under kontroll - som makten valt att verkställa just nu. Svenska PEN protesterar mot häktningen av Uladzimir Njakljajeu och alla godtyckliga frihetsberövanden, och uppmanar myndigheterna i Belarus att värna mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.
15 Mars 2018

NYTT NUMMER AV DISSIDENTBLOGGEN, #25 – UNGERN


Svenska PEN presenterar sitt nya nummer av Dissidentbloggen. Länk här.

Ett nytt ord har börjat komma i bruk - ett nytt politiskt begrepp - för att de gamla inte räcker till. Vi talar om länder som inte är totalitära stater, inte diktaturer men de är inte heller demokratier. Istället styrs de mjuk-auktoritärt.

“Soft authoritarian” alltså. Ordet har kommit att användas om Ryssland och om Malaysia och Singapore. Länder där flera olika partier existerar och val hålls, men genom att regimen håller media och avgörande institutioner i hård kontroll, upprätthålls makten bortom den skenbara valfriheten. Nu gäller denna definitionen också Ungern.

För den som är fast besluten att se glaset som halvfyllt, kan analysen av Ungerns styrelseskick betraktas som en förbättring. Allt beror på vad man jämför med. För inte särskilt länge sedan var Ungern en kommunistisk diktatur. Spåren av den tiden finns kvar under ytan, under orden, under styrelseskicket. I denna upplaga av Dissidentbloggen blir det tydligt. Författaren Eszter Babarczy formulerar med stor exakthet vad som gör det möjligt för den nuvarande ledaren Viktor Orbán och hans parti Fidesz att montera ner den lilla demokratiska ansats som fanns: dels ungrarnas misstro mot politiker och dels deras politiska passivitet.

Strategin i mjuk-auktoritära stater är att steg för steg inskränka människors fri- och rättigheter genom att skapa rädsla. Imaginära hot upprättas, främst för att avleda befolkningens uppmärksamhet från verkliga hot, nämligen statliga attacker mot rättsligt oberoende institutioner, mot det civila samhället och media. I Dissidentbloggen får läsarna en inblick hur det ungerska medielandskapet har förändrats inom loppet av bara några år. Också kvinnornas situation påverkas direkt av den mjuk-auktoritära styrelseskicket, som författaren och publicisten Orsolya Karafiáth skildrar i sin suggestiva essä. Och filosofen Gáspár Miklos Tamás levererar en briljant och svart syn på samtid och framtid.

I andra bidrag får läsarna inblick i censuren som verkar indirekt. Inget har förbjudits direkt, ingen har fängslats, men omständigheterna kring litteratur, konst och scenkonst har förändrats på ett sätt som gör att ordet inte längre är fritt. Chefer byts ut, statliga stöd styrs om. Konsten skall inte kränka nationella symboler för då tas den ner.

Den 8 april är det val i Ungern. Det betyder alltså inte att det är ett demokratiskt land, tvärtom. De flesta mjuk-auktoritära länder håller val. Men det blir nog inte särskilt spännande. De medier som bevakar valrörelse och val är styrda av regeringstrogna ägare och redaktioner, som inte tillåter kritik eller granskar makten. De organisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter har systematiskt fått allt mindre plats i det ungerska samhället, deras mediala plattformar har köpts upp och stängts ner och deras stöd dragits in. Motkraften finns inom EU och Europarådet, motkraften finns i att lära av det ungerska exemplet – att inte bli politisk cyniker och inte låta sig bli passiv. Och motkraften finns i att läsa dessa texter, ge de demokratiska krafterna uppmärksamhet och stöd.

Svenska PEN är stolta över att presentera några av de röster som tar strid för ungersk demokrati.

 

Elisabeth Åsbrink, ordförande

13 Mars 2018

Hur kan vi förstå Turkiet?

 

Utrikespolitiska institutet, Svenska PEN och Kungliga Vitterhetsakademien bjuder in till ett samtal om utvecklingen i Turkiet.

Utvecklingen i Turkiet har varit minst sagt intensiv de senaste åren. Den har bland annat präglats av ett nedslaget kuppförsök, ett 20 månader efterföljande undantagstillstånd, kringskuren pressfrihet, tiotusentals frihetsberövade och ett rättsväsende som påverkas av politiska intressen. Turkiet glider allt längre ifrån Nato och USA och en lösning av kurdfrågan förefaller vara helt utom räckhåll.

Till detta seminarium samtalar vi med en rad sakkunniga: forskare, journalister och analytiker. Vi riktar ljus på frågor som rör Turkiets historia, samtid, civilsamhälle och kvinnors situation idag. Vi riktar fokus på landets geopolitiska roll och samtalar med personer som har egen erfarenhet av det turkiska rättsväsendet. Seminariet kommer att präglas av den centrala frågan: Hur kan vi förstå Turkiet?

Deltagare:

Klas-Göran Karlsson, professor i Historia vid Lunds universitet
Bitte Hammargren, ansvarig för UI:s MENA-program
Can Dündar, f.d. chefredaktör för Cumhuriyet (i samtal med Bitte Hammargren via Skype, på engelska)
Helin Sahin, statsvetare och verksam vid Palmecentrets MENA-program
Ali Gharavi, IT-konsult som satt fängslad under flera månader i Turkiet efter ett tillslag mot ett människorättsseminarium i juli. Medverkar gör också hans hustru Larissa Gharavi (på engelska)

Seminariet modereras av Arne Jarrick, professor i historia vid Stockholms universitet, samt Aras Lindh, analytiker vid UI:s MENA-program.

Datum: Måndag 19 mars 2018

Tid: 15:45-17.30

Registrering: Föranmäl ditt deltagande på Utrikespolitiska Institutets hemsida.

Plats: Utrikespolitiska institutet, Drottning Kristinas väg 37

Språk: Svenska

Övrig information: Seminariet är kostnadsfritt. Vänligen var redo att uppvisa er bekräftelse vid registreringen.

 

7 Mars 2018

PEN:s kvinnomanifest

 

”Så länge kvinnors kreativitet och kunskap inte får uttryckas fritt kommer mänskligheten att fortsätta lida av brist och torftighet.”

Idag 8 mars på Internationella kvinnodagen, lanserar PEN sitt nya kvinnomanifest som utgår från att jämställdhet är avgörande för verklig yttrandefrihet. Manifestet antogs enhälligt på världskongressen i Ukraina 2017, och har nu översatts till en lång rad språk av PEN-center runt om i världen.

 

Internationella PEN:s kvinnomanifest

Den första och grundläggande satsen i PEN:s charter lyder: ”Litteraturen känner inga gränser”. Historiskt har man tolkat dessa gränser som dem mellan länder och befolkningar. För många kvinnor i världen, och för så gott som samtliga kvinnor intill alldeles nyligen, utgjordes den första, sista och möjligen den hårdaste gränsen av dörren i huset där hon bodde: hennes föräldrars eller hennes mans hem. Förutsättningen för kvinnors rätt att tala, läsa och skriva fritt är att kunna röra sig fysiskt, socialt och i tanken. Det finns få samhällssystem som inte ser med misstro eller fientlighet på en kvinna som går ensam.

PEN menar att våld mot kvinnor, i dess många och olikartade former, både inom hemmets väggar och i offentligheten, skapar farliga former av censur. Över hela världen fortsätter man att värdera kultur, religion och tradition högre än mänskliga rättigheter, och använda dessa kategorier som argument för att understödja eller försvara illdåd mot kvinnor och flickor.

PEN likställer handlingen att tysta en person med att förneka dennas existens. Det är något som liknar död. Så länge kvinnors kreativitet och kunskap inte får uttryckas fritt kommer mänskligheten att fortsätta lida av brist och torftighet.

PEN STÖDJER FÖLJANDE INTERNATIONELLT ERKÄNDA PRINCIPER:

  1. ICKE-VÅLD: Kräv ett slut på våldet mot kvinnor och flickor i alla dess former; inklusive dess rättsliga, fysiska, sexuella, psykologiska, verbala och digitala uttryck. Främja en miljö i vilken kvinnor och flickor fritt får uttrycka sig, säkerställ att allt könsrelaterat våld utreds grundligt och får straffrättsliga påföljder samt att offren får kompensation för sitt lidande.
  2. SÄKERHET: Skydda kvinnliga författare och journalister och motverka straffrihet för våldshandlingar och trakasserier riktade mot kvinnliga författare och journalister i världen och på nätet.
  3. UTBILDNING: Eliminera könsskillnader på alla nivåer i utbildningssystemet genom att främja alla kvinnors och flickors oinskränkta tillgång till utbildning av hög kvalitet, samt genom att säkerställa att kvinnor fullt ut kan nyttja sin rätt att läsa och skriva.
  4. JÄMLIKHET: Säkerställa att kvinnor behandlas lika inför lagen; fördöm diskriminering mot kvinnor i alla dess former och arbeta systematiskt för att motverka diskriminering; säkerställ fullständig jämlikhet mellan alla människor genom att stödja kvinnliga författares utveckling och arbete.
  5. TILLGÅNG: Säkerställ att kvinnor får samtliga medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som en förutsättning för kvinnors fullständiga och fria deltagande och erkännande inom media och på det litterära fältet. Utöver detta, säkerställ kvinnors och flickors lika tillgång till alla medieformer som ett sätt att utöva sin yttrandefrihet.
  6. JÄMSTÄLLDHET: Arbeta för att skrivande kvinnor ska ha jämställda ekonomiska villkor; och säkerställ att kvinnliga författare och journalister anställs och avlönas på samma villkor som män, utan diskriminering.

 

Översättning från engelska: Nina Eidem


7 Mars 2018

Svenska PEN del av demokratiuppropet #vimåsteprata

 

 

Svenska PEN är en del av demokratiuppropet #vimåsteprata som drog igång 6 mars. Som ett led i uppropet för att skydda och stärka demokratin inför valrörelsen 2018, är ordförande Elisabeth Åsbrink, förre ordförande Ola Larsmo och författaren Sverker Sörlin redaktörer för en antologi som Natur och Kultur ger ut. Där skriver ett tjugotal författare och forskare om demokratin och vad den enskilde individen kan göra för att stärka den. Alla arbetar utan ersättning och ett eventuellt överskott går till Svenska PEN.

Här länk till debattartikeln i Svenska Dagbladet.

7 Mars 2018

AGNETA PLEIJEL TILLDELAS 2017 ÅRS BERNSPRIS

2017 års Bernspris går till Agneta Pleijel "i vars författarskap Stockholms många ansikten skymtar, både storslaget och alldagligt, såväl kungens opera som Ringvägen, skärgården och Årsta torg. En berättarkonst som lyser upp en smal gångstig i ett för övrigt snötäckt landskap."
"Agneta Pleijel är en författare som varit med mig sedan tjugoårsåldern då jag läste hennes diktsamling Änglar, Dvärgar. Hon har skrivit om kärlek, längtan, styrka och svaghet på ett språk som satt ord på delar av mitt liv. Hon har varit ordförande i Svenska PEN, så också i fråga om engagemang för mänskliga rättigheter är hon en förebild", säger Svenska PENs ordförande Elisabeth Åsbrink.
Bernspriset delas ut varje år till en författare, journalist eller fotograf som ”lämnat ett värdefullt bidrag till skildringen av Stockholms kultur och natur, dess institutioner och dess utveckling eller Stockholmslivet i andra former”.
Priset instiftades 1963 i samband med Berns salongers 100-årsjubileum för att påminna om restaurangens centrala plats i Stockholms kulturliv. Pristagaren utses av Svenska PENs styrelse och prissumman är för närvarande på 10 000 kronor.2017 års Bernspris går till Agneta Pleijel "i vars författarskap Stockholms många ansikten skymtar, både storslaget och alldagligt, såväl kungens opera som Ringvägen, skärgården och Årsta torg. En berättarkonst som lyser upp en smal gångstig i ett för övrigt snötäckt landskap."

 

2017 års Bernspris går till Agneta Pleijel "i vars författarskap Stockholms många ansikten skymtar, både storslaget och alldagligt, såväl kungens opera som Ringvägen, skärgården och Årsta torg. En berättarkonst som lyser upp en smal gångstig i ett för övrigt snötäckt landskap."

"Agneta Pleijel är en författare som varit med mig sedan tjugoårsåldern då jag läste hennes diktsamling Änglar, Dvärgar. Hon har skrivit om kärlek, längtan, styrka och svaghet på ett språk som satt ord på delar av mitt liv. Hon har varit ordförande i Svenska PEN, så också i fråga om engagemang för mänskliga rättigheter är hon en förebild", säger Svenska PENs ordförande Elisabeth Åsbrink.

Bernspriset delas ut varje år till en författare, journalist eller fotograf som ”lämnat ett värdefullt bidrag till skildringen av Stockholms kultur och natur, dess institutioner och dess utveckling eller Stockholmslivet i andra former”.

Priset instiftades 1963 i samband med Berns salongers 100-årsjubileum för att påminna om restaurangens centrala plats i Stockholms kulturliv. Pristagaren utses av Svenska PENs styrelse och prissumman är för närvarande på 10 000 kronor.

5 Mars 2018

8 Mars!

 

 

Välkomna till Kulturhuset i Stockholm på torsdag 8 mars! Inför valet i Ungern 8 april uppmärksammar Svenska PEN:s tidskrift Dissidentbloggen den hotade yttrandefriheten i Ungern. Hur påverkas kvinnors rättigheter av den familjekonservativa politiken under regeringen Orbán?

 

Vad hände med #Metoo i Ungern? Vilken röst har kvinnliga författare i det allt mer polariserade kulturklimatet? Medverkar i samtalet gör de ungerska författarna Kristina Tóth, introducerad på svenska 2015 med collageromanen Pixel, och Orsolya Karafiáth, som medverkar i senaste numret av Dissidentbloggen.

 

Moderator Cecilia Hansson

Klicka gärna på Facebookeventet för mer information.

 

Här nedan publiceras även PEN Internationals nyligen antagna kvinnomanifest!

 

Sprid det gärna.

 

................

 

Internationella PEN:s kvinnomanifest

 

Den första och grundläggande satsen i PEN:s charter lyder: ”Litteraturen känner inga gränser”. Historiskt har man tolkat dessa gränser som dem mellan länder och befolkningar. För många kvinnor i världen, och för så gott som samtliga kvinnor intill alldeles nyligen, utgjordes den första, sista och möjligen den hårdaste gränsen av dörren i huset där hon bodde: hennes föräldrars eller hennes mans hem. Förutsättningen för kvinnors rätt att tala, läsa och skriva fritt är att kunna röra sig fysiskt, socialt och i tanken. Det finns få samhällssystem som inte ser med misstro eller fientlighet på en kvinna som går ensam.

 

PEN menar att våld mot kvinnor, i dess många och olikartade former, både inom hemmets väggar och i offentligheten, skapar farliga former av censur. Över hela världen fortsätter man att värdera kultur, religion och tradition högre än mänskliga rättigheter, och använda dessa kategorier som argument för att understödja eller försvara illdåd mot kvinnor och flickor.

 

PEN likställer handlingen att tysta en person med att förneka dennas existens. Det är något som liknar död. Så länge kvinnors kreativitet och kunskap inte får uttryckas fritt kommer mänskligheten att fortsätta lida av brist och torftighet.

 

PEN STÖDJER FÖLJANDE INTERNATIONELLT ERKÄNDA PRINCIPER:

 

1.

ICKE-VÅLD: Kräv ett slut på våldet mot kvinnor och flickor i alla dess former; inklusive dess rättsliga, fysiska, sexuella, psykologiska, verbala och digitala uttryck. Främja en miljö i vilken kvinnor och flickor fritt får uttrycka sig, säkerställ att allt könsrelaterat våld utreds grundligt och får straffrättsliga påföljder samt att offren får kompensation för sitt lidande.

 

2.

SÄKERHET: Skydda kvinnliga författare och journalister och motverka straffrihet för våldshandlingar och trakasserier riktade mot kvinnliga författare och journalister i världen och på nätet.

 

3.

UTBILDNING: Eliminera könsskillnader på alla nivåer i utbildningssystemet genom att främja alla kvinnors och flickors oinskränkta tillgång till utbildning av hög kvalitet, samt genom att säkerställa att kvinnor fullt ut kan nyttja sin rätt att läsa och skriva.

 

4.

JÄMLIKHET: Säkerställa att kvinnor behandlas lika inför lagen; fördöm diskriminering mot kvinnor i alla dess former och arbeta systematiskt för att motverka diskriminering; säkerställ fullständig jämlikhet mellan alla människor genom att stödja kvinnliga författares utveckling och arbete.

 

5

TILLGÅNG: Säkerställ att kvinnor får samtliga medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som en förutsättning för kvinnors fullständiga och fria deltagande och erkännande inom media och på det litterära fältet. Utöver detta, säkerställ kvinnors och flickors lika tillgång till alla medieformer som ett sätt att utöva sin yttrandefrihet.

 

6.

JÄMSTÄLLDHET: Arbeta för att skrivande kvinnor ska ha jämställda ekonomiska villkor; och säkerställ att kvinnliga författare och journalister anställs och avlönas på samma villkor som män, utan diskriminering.

 

8 mars 2018

 

Översättning från engelska: Nina Eidem

1 Mars 2018

Despotism eller demokrati i Turkiet

Söndag 11 mars kl 17

Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2, Stockholm

Välkomna att komma och lyssna till föredrag och samtal samt att delta i fredliga meningsutbyten om samhällsutvecklingen i Turkiet.

Kaffe serveras från kl. 16.30.

Seminariet börjar kl. 17 och väntas pågå senast till kl. 19.30.

Moderator: Arne Jarrick

Program:

Professor Klas-Göran Karlsson från universitet i Lund håller en historisk exposé över hur Turkiet under det senaste århundrade har hanterat folkmordet 1915.

Bitte Hammargren, ledare för MENA-programmet (Middle East and North Africa) på Utrikespolitiska Institutet, talar om Turkiets geopolitiska roll och dess samtidspolitik.

Bitte Hammargren intervjuar chefredaktören för Cumhuriyet, Can Dündar, som lämnat Turkiet efter uppmärksammade processer och är bosatt i Berlin. Intervjun sker på Skype.

Helin Sahin, statsvetare och verksam vid Palmecentrets MENA-program, talar om det turkiska civilsamhället och kvinnans situation i Turkiet i dag.

Ali Gharavi, svensk strategisk konsult till mänskliga rättighetsorganisationer och expert på IT-säkerhet som satt fängslad under flera månader i Turkiet efter ett tillslag mot ett människorättsseminarium i juli, framträder tillsammans med sin hustru Larissa och berättar om denna tid

Arrangör: Turkietgruppen inom Svenska PEN och Kungl. Vitterhetsakademien

Eftersom antalet platser är begränsat krävs föranmälan för att delta. Anmälan sker till  Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den .

 

23 Februari 2018

6000 dagar sedan Dawit Isaak fängslades

Måndagen den 26 februari är det 6000 dagar sedan den svenske journalisten och författaren Dawit Isaak frihetsberövades.

Vid det här laget känner nog de flesta i Sverige till ödet för svensk-eritreanske trebarnspappan från Lerum. Dawit Isaak fängslades den 23 september 2001 i Eritrea. Hans brott är att han och några journalistkollegor grundade landets första oberoende dagstidning, Setit.

Trots att det i dagarna gått 6 000 dagar nekas Isaak fortfarande advokat, familjebesök och rättslig prövning. Och det löfte som Eritrea gav sommaren 2016 om att Isaak snart skulle ställas inför rätta har ej infriats.

År efter år fortsätter Eritrea att rankas som ett av världens värsta länder för journalister. Sedan 2001 finns det inga oberoende medier i landet.

Svenska PEN fortsätter att påminna om Isaaks fall och hans kamp för oberoende journalistik. Ingen ska fängslas för sina ord eller åsikter. 6000 dagar är 6000 för många. Det räcker nu. Vi uppmanar Eritrea att omedelbart frige Dawit Isaak.

 

22 Februari 2018

Iran och hotet mot det fria ordet - Narges & Narges!

 

Just nu går unga kvinnor ut på gator och torg i Teheran och tar av sig sina slöjor för att demonstrera för kvinnors rättigheter. Den unga kvinnan Narges Hosseini tog av sin slöja i en protestvåg som startade i december. Hon är nu känd som "den andra revolutionens dotter" och fängslades för att ha brutit mot hijab-lagen. (Hon är för tillfället släppt i väntan på rättegång). Flera kvinnor följer nu hennes exempel.

Bland poeter och författare som lever i Iran sitter flera fängslade och Svenska PEN har särskilt uppmärksammat Narges Mohammadi och kräver hennes frigivning. Kampen för yttrandefriheten har pågått före och efter den islamiska revolutionen för snart fyrtio år sedan. Kvällens samtal rör sig från 1978, året före iranska revolutionen, till 1998 och nu 2018, om hur förhållandet för det fria ordet för författare, konstnärer och journalister har påverkats. 

Välkomna till ett samtal om Iran inifrån och utifrån och kampen för det fria ordet. Samtalet sker på engelska.

Tisdag 27 februari kl 17.30 - 19.00
Foajé 3, våning 3 på Kulturhuset Stadsteatern
Fri entré

Medverkande:

Parvin Ardalan, författare och journalist, aktiv i kvinnorörelsen, lever i exil i Malmö. 
Sholeh Irani, utrikesredaktör Feministiskt Perspektiv, har startat flera tidskrifter på både svenska och farsi, bland annat Iranska kvinnors röst. 
Hammad Reza Mohammadi, översättare och lärare från Iran, lever i exil i Norge. Bror till Narges Mohammadi
Elisabeth Löfgren, ordförande för Fängslade Författares kommitté i Svenska PEN

Musik: AVA ensamble med Hassan Moghadamm, tar, Ehsan Kazemi, santor och Hiva Khatib, tombak

Programkvällen arrangeras i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern med stöd av Stiftelsen Natur & Kultur och Postkodlotteriets Kulturstiftelse

 

20 Februari 2018

Internationellt upprop mot Kina: Frige Gui Minhai nu

 

Den svenske förläggaren Gui Minhai sitter fortfarande frihetsberövad i Kina. PEN International fördömer starkt de kinesiska myndigheternas behandling av Gui och kräver att yttrandefriheten respekteras.

”I efterhand kan jag se att jag nog blivit en schackpjäs för Sverige, mitt underbara liv har förstörts och jag kommer aldrig mer att lita på svenskarna.”

De här orden kom från den frihetsberövade förläggaren Gui Minhai, när de kinesiska myndigheterna för tredje gången tvingade honom att uppträda inför media. Kina har ännu en gång visat totalt förakt för internationell rätt och grundläggande mänskliga rättigheter, inklusive rätten till en rättvis rättegång.

”Intervjun” följde ett välkänt kinesiskt mönster, där myndigheterna försöker avleda uppmärksamheten från sin djupa respektlöshet för rättsstatens principer, genom att offentligt förnedra individen. Listan över den kinesiska regeringens brott mot mänskliga rättigheter och internationell rätt är i Gui Minhais fall skandalös och lång.

Gui Minhai bortfördes från sin semesterbostad i Thailand den 17 oktober 2015 av en grupp civilklädda kinesiska agenter. Efter försvinnandet var det länge okänt var han befann sig.

Gui dök upp igen i januari 2016 när de kinesiska myndigheterna erkände att de gripit honom. En statskontrollerad TV-kanal sände en video med en framtvingad bekännelse där Gui sa att han frivilligt återvänt till Kina för att överlämna sig själv angående ett trafikbrott från 2003. Han hävdade att han inte ville ha något stöd från den svenska regeringen.

Trots att myndigheterna erkände att Gui Minhai befann sig i kinesiskt förvar blev han varken åtalad, ställd inför rätta eller dömd. Några månader senare sändes ännu en ”bekännelse” i TV. Den här gången erkände Gui Minhai att han distribuerat oregistrerade böcker till kinesiska fastlandet och, återigen, hävdade han att han inte ville att Sveriges regering skulle agera å hans vägnar.

Efter att i oktober 2017 ha släppts ur fängelset har Gui Minhai stått under hård bevakning, i en lägenhet i Ningbo. Hans tillgång till internet och hans möjligheter till kontakter med omvärlden har varit begränsade, trots att de kinesiska myndigheterna vid flera tillfällen försäkrat att han var en ”fri man och att de svenska myndigheterna kan ha så mycket kontakt med sin medborgare som de önskar”. Sveriges utrikesminister Margot Wallström gjorde ett uttalande där hon sa att det var ”helt i linje med grundläggande internationella regler, inklusive Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser att tillhandahålla konsulär hjälp till en svensk medborgare i behov av sjukvård”.

Efter oroväckande tecken på att Gui Minhai skulle kunna lida av amyotrofisk lateral skleros (ALS) — en progressiv degenerativ sjukdom som påverkar hjärnan och ryggraden — ordnade den svenska ambassaden en möjlighet för honom att bli undersökt av ett läkarteam på ambassaden i Peking.

Den 20 januari åtföljdes han av två svenska diplomater på ett tåg från Shanghai till Peking, när tio civilklädda poliser klev ombord på tåget och släpade iväg honom, framför ögonen på de två diplomaterna. Ännu en gång var det okänt var han befann sig, tills ett uttalande gjordes den 6 februari av en talesman för Kinas utrikesdepartement, som uppgav att Gui Minhai utsatts för ”rättsliga tvångsåtgärder”, en term som oftast betyder internering.

PEN International, som aktivt engagerat sig för Gui Minhai sedan han försvann, fördömer starkt de kinesiska myndigheternas behandling av Gui, som nu återigen fängslats för allvarliga men vagt formulerade anklagelser utan bevis, vilket inte bara kränker hans yttrandefrihet utan även rättsstatens grundläggande principer.

Utan tillgång till advokat och i en uppenbart framtvingad ”intervju” den 9 februari, gjorde Gui ett uttalande där han klandrade Sveriges regering för sin nuvarande situation, och igen hävdade att han inte ville ha någon hjälp, varken från Sveriges regering eller från någon annan part.

På den internationella förläggareföreningens kongress den 12 februari, i New Delhi, skulle Prix Voltaire tilldelas årets mottagare, Gui Minhai. På grund av de kinesiska myndigheternas ”tvångsåtgärder” mot Gui förblev hans stol på podiet tom, liksom när den kinesiske författaren Liu Xiabo blev tilldelad Nobels fredspris 2010.

Prix Voltaire är ett pris som hedrar ”tryckfrihetens försvarare”. Enligt motiveringen har Gui Minhai  bidragit till idéernas fria spridning genom sitt förlag, Mighty Current och Causeway Bay Bookstore i Hong Kong.

Han har även deltagit i konferenser om mänskliga rättigheter och varit suppleant i styrelsen för Independent Chinese PEN. Vi befarar att de kinesiska myndigheternas behandling av Gui Minhai kommer att få en förödande effekt på den en gång blomstrande och nödvändiga förlagsbranschen i Hong Kong.

Behandlingen av Gui Minhai står i skarp kontrast till Kinas anspråk på att vara en modern och ansvarig medlem av det internationella samfundet.

Yttrandefriheten är de mänskliga rättigheternas kärna. Vi uppmanar det internationella samfundet att inte förbli tyst utan i stället sätta press på den kinesiska regeringen och kräva; respekt för yttrandefriheten och rättsstatens grundläggande principer, Gui Minhais omedelbara och ovillkorliga frigivning, och att han får tillgång till nödvändig medicinsk vård, kontakt med sin familj samt konsulärt och juridiskt stöd.

PEN International

PEN America

English PEN

Hong Kong PEN

Svenska PEN

Dansk PEN

Norsk PEN

(Översättning från det engelska originalet: Moyra Livion)

16 Februari 2018

Livstidsdomar i Istanbul

 

Brottsdomstolen i Silivri i Istanbul dömde på fredagseftermiddagen en av Turkiets mest framstående romanförfattare, Ahmet Altan, hans bror, Mehmet Altan, professor i ekonomi, och journalisten Nazli Ilicak för påstått samröre med den sk Gülenrörelsen, till vardera livstids fängelse.

Ytterligare tre medieprofiler åtalade i samma rättegång hotas nu av ett helt liv bakom galler. Ahmet Altan som tidigare varit chefredaktör för den politiska tidskriften, Taraf, anklagades tillsammans med de övriga åtalade för att i förväg ha känt till de misslyckade kupplanerna sommaren 2016. Dessutom påstods de ha haft ett finger med i själva kuppen och gett ”förhärligande budskap om denna” i ett TV-program kvällarna innan.

Ahmet Altan och hans bror Mehmet Altan, har suttit fängslade sedan september 2016. Den 73-åriga kvinnliga journalisten Nazli Ilicak var en av de första som greps. Även hon är välkänd profil i Turkiet som dessutom suttit i parlamentet.   .

Strax innan Ahmet Altan fängslades gjorde han följande uttalande: ”Det här är vårt land, vi har inget att frukta. Vi kommer alltid att försvara lagen och demokratin.”

I ett utsmugglat brev från högsäkerhetsfängelset i Istanbul skrev han nyligen: ”De har makten att placera mig bakom lås och bom, men de kommer aldrig att lyckas spärra in mig i fängelset. Så fort de gör det kommer jag att kasta mig ut på en resa i världen, vilande på min oändliga själs vingar. För liksom alla andra författare kan jag skapa magi. Jag kan spränga väggar med denna förmåga.”

En rad författare, bland dem Arundhati Roy, JM Coetze, Philip Oullman och AS Byatt har tidigare krävt hans omedelbara frigivning.

Svenska PEN anser att domarna är ett tecken på rättsstatens upplösning i Turkiet. Situationen för andra gripna journalister är mycket oroande i och med dagens dystra besked.

I Dissidentbloggen #23 med tema Turkiet finns Ahmet Altans försvarstal i svensk översättning: Ett slakthus för lag och rätt

<< Start < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nästa > Slut >>