I mitten av maj återupptas rättegången i Storbritannien om att utlämna Wikileaks grundare Julian Assange till USA.

USA anklagar honom för misstänkt spioneri och dataintrång. Om han utlämnas riskerar han att dömas till 175 års fängelse.

– För pressfrihetens skull är det principiellt mycket viktig att Assange inte utlämnas, säger PEN:s ordförande Jesper Bengtsson.

Rättegången handlar ytterst om publiceringar av amerikanska dokument om militära insatser i Irak och Afghanistan som gjordes för omkring tio år sedan. Men Julian Assange och Wikileaks har inte stulit den information som nu ligger till grund för USA:s krav på utlämning. De har spridit den.

– De har med andra ord gjort något som massmedier, tidningar, radio, tv och andra gör varje dag. De tar emot information och publicerar den. Stora delar av den information de spred har i sin tur spridits vidare av etablerade massmedier som New York Times, The Guardian och Washington Post. En dom som innebär utlämning skulle öppna slussarna för helt andra bedömningar av vad pressfrihet innebär, säger Jesper Bengtsson.

Domstolsprocessen inleddes i Woolwich Crown Court i London i februari, men sköts upp till maj, för att sedan skjutas upp ytterligare på grund av coronaviruset.