Poeter fängslade i Iran

Svenska PEN fördömer fängslandet av de iranska poeterna Fateme Ekhtesari och Mehdi Moosavi och kräver deras omedelbara frigivning.

Enligt flera av varandra oberoende uppgifter ska de båda persiska poeterna Fateme Ekhtesari (f. 1986) och Mehdi Moosavi (f. 1976) försvunnit från sina hem redan den 7 december. Sedan julafton är det bekräftat att de befinner sig i det ökända Evin-fängelset i Teheran, detta enligt den officiella protest som undertecknats av Svenska PEN m.fl. och publicerades i Aftonbladets nätupplaga på annandagen. Läs uppropet här

Svenska PEN välkomnar frigivningen av Pussy Riot-medlemmarna Maria Aljochina och Nadezjda Tolokonnikova

Svenska PEN välkomnar frigivningen av Pussy Riot-medlemmarna Maria Aljochina och Nadezjda Tolokonnikova

Den 19 december tillkännagav Vladimir Putin att den ryska duman beslutat bevilja Pussy Riot-medlemmarna Maria Aljochina och Nadezjda Tolokonnikova amnesti, detta som ett led i en påbörjad massamnesti för att högtidlighålla tjugoårsdagen av den ryska konstitutionen. Svenska PEN:s Fängslade kommitté gläds åt beskedet, men påminner om tendenser som visar att yttrandefriheten i Ryssland är fortsatt starkt begränsad.

Den första historiken om Svenska PEN

Johan Svedjedal, professor i litteratursociologi vid Uppsala Universitet, har skrivit den första historiken om Svenska PEN, "Bland litteraturens förenade nationer". I den ger han en detaljerad bild av Svenska PENs bakgrund och första decennier. 

Vi får följa med hur det gick till när PEN under sina första decennier trevande förvandlades från middagsätarklubb till aktivistisk organisation. Boken ges ut av Walhström & Widstrand och finns att köpa här

Masha Gessen från Ryssland får Tucholsky-priset

Svenska PEN tilldelar 2013-års Tucholsky-pris till den ryska journalisten och författaren Masha Gessen som med personligt mod och litterär sprängkraft skildrat hoten mot utsatta minoriteter och kampen för demokrati i dagens Ryssland”. Prisutdelningen äger rum på Fängslade författares dag i Stockholm den 15 november.

Masha Gessen har under senare år framträtt som en av Rysslands mest betydande journalister. Hon föddes i Moskva 1967 och flyttade till New York med sin familj 1981, för att sedan återvända till Moskva 1991. Hon har publicerats i tidningar och tidskrifter som New Republic, New Statesman och Granta och är författare till böckerna Perfect Rigor och Blood Matters. 2012 gavs hennes bok om president Putin, Mannen utan ansikte, ut på svenska. Masha Gessen har på senare tid tydligt kritiserat de inskränkningar i yttrandefriheten som följt i spåren på den så kallade ”gay-lagen” som förbjuder “propaganda för icke-ortodoxa familjebildningar” och lovat att fortsätta det arbete som den mördade Anna Politkovskaja hindrades utföra.

Prisutdelningen kommer att äga rum vid Fängslade författares dag, vilken går av stapeln på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm fredagen den 15 november kl. 19.00, där Masha Gessen är en av de medverkande.

Sedan 1985 delar Svenska PEN ut Tucholsky-priset till en författare som gjort särskilda insatser för yttrandefriheten. Priset instiftades till den tyske journalisten och författaren Kurt Tucholskys minne. Det har under årens lopp tilldelats bland andra Salman Rushdie, Bei Dao, Nuruddin Farrah och Samar Yazbek.

För mer information kontakta:
Ola Larsmo, 0708-26 85 57, ola.larsmo@svenskapen.se

För bokning av intervju med Masha Gessen kontakta:
Martin Kaunitz, 0704-32 86 40,  martin.kaunitz@svenskapen.se

Tionde numret av Dissidentbloggen

Vad är det för fel på lite digital avlyssning?
Vem drabbas egentligen av den övervakning som Edward Snowden och andra aktivister avslöjat? Vi behöver veta mer, skriver den amerikanske författaren Larry Siems, som nyligen stämt NSA inför rätta. Det som är säkert är att övervakning leder till större inskränkningar.

Nyskriven poesi från Syrien
Spökstäder, skövlade skogar, brända fruktlundar, miljontals flyktingar, hundratusentals döda, ett pågående krig och en framtid utan utsikter. Så sammanfattas den syriska tragedin. Mitt i detta eller i periferin står syriska intellektuella. En del har gått med den väpnade kampen mot regimen och en del har tagit plats i den politiska delen av kampen. Smärtan av de överväldigande förlusterna kan tysta de mest vältaliga. Men syriska poeter har förvånansvärt inte misskött sin uppgift. Mitt i denna tragedi ljuder deras röster, inte ohörbara. Dikter och reflektioner om den oöverblickbara förstörelsen kommer oavbrutet. Nya oberoende tidskrifter, böcker och enskilda texter via arabiska tidningar och via den elektroniska vägen sprider sig beundransvärt som aldrig förr. Allt som sker måste ha ställt den syriska poeten i en ny situation. Det här numret av Dissidentbloggen lyfter fram detta och ger plats åt sju syriska poeter.

Mer i Dissidentbloggen #10
Belarus: Om en renässansgeneration på flykt • ¬Sierra Leone: Att läsa sig själv och andra – om tillgång till litteratur ¬• Iran: Författaren Roya Zarrin skriver om hur hon drev yogakurser i sin hemstad som ett sätt att sprida och diskutera ¬ • Egypten: Hur ska man kunna agera i enlighet med sina egna ställningstaganden, när man inte vet vad man tar ställning för?

Läs hela numret här

(Illustration: Saadia Hussain)

Iran: Nasrin Sotoudeh har frigivtis

Svenska PEN välkomnar beskedet att den iranska juristen och människorättsaktivisten Nasrin Sotoudeh fått lämna det ökända Evin-fängelset utanför Teheran.

Frisläppandet skedde den 18 september och Sotoudeh hade vid det laget tillbringat drygt två år i vad som allmänt anses vara ett av landets hårdast bevakade fängelser, åtalad för att ha bedrivit ”propagandistisk aktivitet” och därefter dömts till ett sex år långt fängelsestraff. Ett straff som nu är över.

Svenska PEN är en av många internationella organisationer som länge verkat för Nasrin Sotoudehs omedelbara och villkorslösa frigivning. Senast i slutet av november förra året krävde Svenska PEN också skyndsamma insatser för att garantera Sotoudehs hälsa, detta sedan det blivit känt att hennes hälsotillstånd kraftigt försämrats på grund av den hungerstrejk hon tidigare samma höst inlett i protest mot att hon förvägrats all vidare kontakt med sin dotter.

Att Nasrin Sotoudeh nu är fri ser Svenska PEN som en stor framgång, men vädjar samtidigt till iranska myndigheter att också frige det mycket stora antal journalister och oppositionella som fortfarande sitter fängslade runtom i Iran, bland dessa den 28-åriga Shiva Nazar Ahari, journalist och grundare av människorättsorganisationen Committee of Human Rights Reporters (CHRR), som just nu avtjänar ett fyraårigt fängelsestraff för påstådd delaktighet under 2009 års politiska demonstrationer i Teheran. Också hon i det fruktade Evin-fängelset.

Fängslade författares kommitté, Svenska PEN

PEN fördömer NSAs övervakning

Den 6 juni blev det känt att den amerikanska säkerhetstjänsten NSA (National Security Agency) i hemlighet har övervakat stora delar av alla telefonsamtal och all datatrafik till och från USA. PEN fördömer amerikanska regeringens övervakning av telefonsamtal och datatrafik.

Stora IT-företag som Apple, Facebook, Google, Microsoft, Yahoo, AOL, Paltalk, Skype och Youtube hör till dem som samarbetat med NSA för att övervaka sina kunder. Uppgifterna kommer från den 29-åriga Edward Snowden som tidigare har arbetat både på NSA och CIA.

Amerikanska PENs direktör, Peter Godwin, menar att övervakningen är ”en chockerande intrång på yttrandefriheten och att den understryker våra värsta farhågor om den amerikanska regeringen”. Svenska PEN ställer sig bakom Amerikanska PENs uttalande som kan läsas här.

Förbjudna texter inifrån Iran

Det nionde numret av Dissidentbloggen utkommer lagom till presidentvalet i Iran 14 juni och innehåller förbjudna texter inifrån landet.

Vi har vänt oss till journalister och författare som talar rakt inifrån det digitalt censurerade Iran, och till dem som har specialkunskaper om sådant som inte får diskuteras. Och under ytan i den islamska republiken bubblar det av sådant som på sikt kommer att förändra den iranska verkligheten, både oroande och hoppfulla tendenser – allt från en ekonomi som är sämre än man låtsas om till ungdomliga subkulturer där trotset mot en rigid stat kan ta sig drastiska uttryck. I det nya numret publicerar vi 12 texter som tar pulsen på dagens Iran. Läs det här.

(Illustration: Saadia Hussain)

Turkiska PEN inför rätta

Svenska PEN fördömer starkt den utredning av turkiska PEN som Istanbuls åklagarmyndighet inledde i går. Turkiska PEN anklagas för att ha "förolämpat den turkiska staten" vilket är förbjudet enligt Artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Bakgrunden till utredningen är en artikel som publicerades på turkiska PENs hemsida i juni förra året där organisationen protesterade mot åtalet av författaren och kompositören Fazil Say, som anklagas för att ha skrivit kränkande saker om islam på sociala medier. Turkiska PEN anses även ha ”påverkat den rättsliga processen”.

Den 25 december 2012 besökte polisen turkiska PENs kontor i Istanbul och krävde att få kontaktuppgifter till alla i styrelsen. I går kallades sex personer ur styrelsen till förhör: ordförande Tarik Günersel, vice ordförande Halil Ibrahim Özcan, generalsekreterare Sabri Kuşkonmaz, kassören Tulin Dursun, styrelseledamöterna Zeynep Oral och Mario Levi samt poeten och kritikern Nihat Ates som laddade upp artikeln på hemsidan. Om utredningen visar att turkiska PENs styrelse har begått ett brott, riskerar de att dömas till mellan sex månader och två år i fängelse.

Svenska PEN ser mycket allvarligt på utvecklingen i Turkiet och fördömer dessa inskränkningar av yttrandefriheten. Vi uppmanar den turkiska regeringen att lägga ner åtalet mot turkiska PEN omgående samt avskaffa artikel 301 i dess helhet. Det rör sig om en vagt utformad lag som begränsar yttrandefriheten och används av staten och dess institutioner för att tysta all slags kritik.

(Foto: Nihat Ates, Tülin Dursun, Mario Levi, Zeynep Oral, Ahmet Erözenci, Sabri Kuskonmaz, Halil İbrahim Özcan utanför Istanbuls åklagarmyndighet)

Vad händer med yttrandefriheten i Turkiet?

Nytt nummer av Dissidentbloggen:

Turkiet har nu passerat Iran och Kina när det gäller vilket land som håller flest journalister och författare inspärrade. Vaga straff- och antiterroristlagar gör det möjligt för regeringen att tysta kritiska röster från alla håll. Vi viker därför hela nummer 7 åt att åskådliggöra det som händer där. De personer som kommer till tals har betalat ett högt pris för sin strävan att lyfta fram och diskutera statsmaktens bristande respekt för demokratin i allmänhet och för pressfriheten i synnerhet. Ola Larsmo skriver i sitt förord:

”Det är av största vikt att vi förstår hoten mot den demokrati som börjat växa i Turkiet – och de som kan förklara situationen för oss är naturligtvis landets egna författare och skribenter. I detta nummer av DB har vi försökt samla en hel bukett av olika perspektiv – från Muhsin Kızılkayas örnperspektiv över yttrandefrihetens moderna historia i landet till den unga filmregissören Mizgin Müjde Arslans eget vittnesmål om vad som händer när man närmar sig alltför känsliga ämnen med sin kamera.”

Läs det nya numret här.