Förbjuden litteratur och censur i Iran
En översikt av situationen för förbjuden litteratur och censur i Iran – skriven av Azar Mahloujian
Ett urval av förbjuden litteratur i och ifrån Iran
FÖRBJUDEN LITTERATUR OCH CENSUR I Iran – EN ÖVERSIKT
Azar Mahloujian är författare och bibliotekarie som är född i Iran. Hon flydde till Sverige efter revolutionen i slutet på 1970-talet och bor här sedan dess. Hon har skrivit fem böcker på svenska.
Litteraturen beskriver det liv som människorna lever, föreslår olika lösningar på problem och föreställer sig en bättre värld. Därför har staterna infört censur för att kontrollera spridningen av vad man betraktar som skadliga idéer. Iran är ett land där censuren av litteratur är omfattande. För iranska myndigheter får ord en extra laddning. De kräver sitt tolkningsföreträde, sätter sig över individens rätt att tänka och formulera sina tankar i frihet. Författare vill lämna sin tankeprodukt till läsare utan makthavarnas förmedling, medan makthavare vill påverka relationen mellan författare och läsare. De tål inte minsta kritik och tar illa upp i så hög grad att de måste använda sig av censuren.
I Iran kontrollerar en gigantisk censurapparat publiceringen av alla trycksaker. Censurmyndigheten verkar under ministeriet för kultur och islamisk vägledning (Ershad). Ingenting kan spridas utan tillstånd. Allt granskas i förväg, även inbjudningskort till bröllop.
Men vad är det som censuren blir så provocerad av? Förutom politik är det ämnen som kärlek, kvinnas skönhet, hasardspel eller religion som intresserar censorn. Bland de censurerade orden finns diskotek, prostitution, våldtäkt, homosexualitet, könssjukdom. Denna fras i ett manus ströks av censuren: ”På kvällen fick min dotter sin första mens”. I ett annat fall konstaterade censorn att ”Ordet bröllopsnatt strider mot samhällets moral”. Och ett foto av Gandhi blev underkänt. Censorn skrev: ”Ta bort fotot. Han är halvnaken”.
Men censuren som tyder på rädsla och svaghetskänsla från maktens sida räcker ofta inte. Då straffas författare med kroppsliga och själsliga medel. För några år sedan uppmärksammade internationella PEN fallet med iranska författaren Yaghub Yadali som fick sitta i fängelse i 41 dagar för att i hans roman – Adabe bigharari (Rastlöshetens ritual) – har en gift kvinna en relation med en annan man. Det låter som ett skämt, men det är sant.
Läget är dystert när det gäller censur av böcker i Iran men tack vare internet distribueras och läses många böcker på nätet. Och tack vare iranska författares och översättares ihärdiga arbete i ett hårt kulturklimat blir litteraturen ändå tillgänglig för iranier. ■
Förbjuden litteratur i och ifrån IRAN
Listan över förbjuden litteratur uppdateras kontinuerligt, så det kan finnas fler titlar rörande Iran där.
Listan har tagits fram av Banned Books Week Sverige som består av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Har du frågor om en specifik titel eller vill tipsa om en bok som inte finns på listan än kan du maila bannedbooks@svenskapen.se.
SAMAD BEHRANGI - MÂHĪ-YE SĪYĀH-E KŪCHŪLŪ / LILLA SVARTA FISKEN
Utgiven 1968 i Iran. Svensk översättning: Emma Hägglund Wallgren
Berättelsen i Lilla svarta fisken av Samad Behrangi berättas av en gammal fisk som pratar med sina 12 000 barn och barnbarn. Hon berättar om en liten svart fisk som lämnar tryggheten i sitt samhälle i strömmen och ger sig ut på äventyr i världen. Boken förbjöds i Iran innan revolutionen 1979, då den ansågs vara en politisk allegori som inspirerade revolutionärer och ungdomar.
Houshang Golshiri – Jen Nameh / The Book of Genies
Utgiven 1998 i Sverige
Romanen The Books Of Genies ger Houshang Golshiri form åt kollektiva mardrömmar med sina ord. Boken beskrivs som magisk realism och har ett humoristiskt språk. Det tog författaren 13 år att skriva boken eftersom han levde under konstant hot, och han var till slut tvungen att ge ut boken i Sverige – antagligen för att han inte lyckades få tillstånd att ge ut den i Iran.
SADEQ HEDAYAT- AFSANE-YE AFARINESH / THE MYTH OF CREATION
Utgiven 1946 i Frankrike
The Myth of Creation är skriven av Sadeq Hedayat som var en av Irans stora författare under 1900-talet. Boken handlar om skapelseberättelsen med tabubelagda karaktärer och har ett satiriskt språk. Den publicerades aldrig i Iran utan i en begränsad fransk upplaga märkt med ”Not for Sale”. I Iran trycktes en underjordisk kopia av boken 1979 under pseudonymen Hadi Sedaghat.
SADEQ HEDAYAT – TUP-E MORVARI / The Pearl Cannon
Utgiven 1947 i Indien
I The Pearl Cannon får vi en berättelse om en kanonkula som nått det moderna århundradet genom en bana på flera hundra år. Som en symbol för makt byter pärlkanonen ägare och med den skiftar makten från en förtryckande grupp till en annan. Boken är kritisk, men med humoristisk blick, mot religion, vidskepelse, tyranni och monarki i Iran. Sedan publiceringen i Indien har den inte officiellt fått tillstånd att publiceras i Iran. Den har publicerats utanför Iran och finns tillgänglig som pdf och i ljud.
FATEMA MERNISSI – LE HAREM POLITIQUE – LE PROPHÈTE ET LES FEMMES / THE VEIL AND THE MALE ELITE – A Feminist Interpretation of Women’s Rights in Islam
Utgiven 1987 i Frankrike
I denna bok undersöker författaren kvinnors roll i islam och patriarkala tolkningar av kvinnors rättigheter. I maj 2002 beordrade iranska rättsliga myndigheter att denna bok skulle konfiskeras då man ansåg att den var en förvrängning av islam. Trots bristen på officiellt tillstånd trycks kopior av denna bok inofficiellt. Boken förbjöds också initialt i Marocko vid publicering.
Narges Mohammadi – Vit tortyr
Utgiven 2021. Svensk översättning: Reza Talebi
Vit tortyr syftar på den tortyrmetod som går ut på att fångarna berövas alla känslointryck genom att sättas i helt vita rum där varken ljud eller ens skuggor kommer in. De isoleras under lång tid och maten de får saknar både smak, färg och doft, allt för att ta ifrån fångarna deras känsla av identitet och mänsklig tillhörighet. Tortyren leder ofta till psykoser och hallucinationer. Boken är en samling av 13 intervjuer (14 inklusive Mohammadis eget vittnesmål) med kvinnor som berättar om sina upplevelser som politiska fångar i Iran. Intervjuerna är gjorda i fångenskap av Narges Mohammadi och har sedan smugglats ut för att tryckas utomlands.
Boken är skriven på persiska men har inte kunnat ges ut i Iran eftersom den skildrar livet i iranska fängelser. För att boken skulle kunna ges ut utomlands fick Narges Mohammadi smuggla ut texterna från fängelset. De iranska myndigheterna väcker ständigt nya åtal mot Mohammadi och hon har fängslats vid flera tillfällen. 2014 höll Narges Mohammadi ett tal om de fruktansvärda förhållandena i Evinfängelset i Teheran som blev viralt på sociala medier. Efter talet anklagades hon för olika brott som syftade till att skada den nationella säkerheten och dömdes 2016 till 16 års fängelse. Filmare i Iran som skulle göra en dokumentär baserad på boken greps och tvingades sen fly landet, vid arresteringen beslagtogs ett exemplar av boken.
Shahrnush Parsipur – Zanan-e bedun-e mardan / Kvinnor utan män
Utgiven 1989. Svensk översättning: Said Moghadam
Kvinnor utan män skrevs redan 1974 men kunde inte ges ut förrän 1989 på grund av dess påstått anstötliga innehåll – till exempel att den skildrar våldtäkt, oskuld, misslyckade äktenskap och prostitution. Romanen förbjöds direkt i Iran eftersom regim ansåg att den stred mot islamiska värderingar och att den propagerade för lösaktighet och lättfärdighet.
I samband med bokens utgivning greps Shahrnush Parsipur vid två tillfällen och tillbringade mer än en månad i fängelse varje gång. Förbudet mot Kvinnor utan män innebar även att alla Parsipurs andra böcker också förbjöds i Iran.
SALMAN RUSHDIE – SATANSVERSERNA / THE SATANIC VERSES
Utgiven 1988
Satansverserna väckte stor uppmärksamhet när den kom ut och ledde till våldsamma protester världen över. I februari 1989 utfärdade Irans ledare, Ayatollah Kohmeini, en fatwa med uppmaningen att avrätta Salman Rushdie på grund av boken, och ett pris sattes på hans huvud. De som protesterade mot boken tyckte att den var hädisk mot islam, bland annat eftersom det antyds att Koranen skulle ha skrivits utan gudomlig inblandning, att profeten Muhammeds hustrur framställs som prostituerade och att Muhammed i boken har det nedsättande namnet Mahound (som betyder djävul/falsk profet). Boken är eller har varit förbjuden i Iran, Egypten Bangladesh, Indien, Indonesien, Kenya, Kuwait, Liberia, Malaysia, Nepal, Pakistan, Senegal, Singapore, Sri Lanka, Tanzania och Thailand på grund av hädelse mot islam.
Salman Rushdie attackerades med kniv 2022 så allvarligt att han nästan dog till följd av hoten. Men, det är inte bara Rushdie själv som drabbats av hot och våld. Förlag som gett ut boken har bombhotats, den japanska översättaren av boken mördades, den italienska översättaren attackerades och misshandlades och den norska förläggaren sköts och fick livshotande skador. Många som på något sätt arbetat med utgivningen av Satansverserna lever fortfarande under hot, mer än trettio år senare.
MARJANE SATRAPI – PERSEPOLIS (BOKSERIE)
Första boken utgiven 2000 i Frankrike. Svensk översättning: Gabriella Theiler
Persepolis är en serieroman med självbiografiska drag, skriven av den iranska författaren Marjane Satrapi. I berättelsen följer vi romanfigurens Marjis uppväxt före och efter den iranska revolutionen i Iran 1979. Uppvuxen i ett vänsterinriktat hem tror hon att hon ska bli profet, men när revolutionen tar fart fascineras hon i stället av Karl Marx. Hon ifrågasätter Guds existens och förundras över sina föräldrars motsägelser när de kämpar för frihet och socialism samtidigt som de har en husa. Med eskalerande oroligheter i landet och försvinnanden av släktingar skickas Marji till Europa för att slutföra skolan. Vi får följa Marjis exil i Wien innan hon till sist får återvända till Iran. När hon kommer tillbaka är allt både sig likt och förändrat.
Persepolis är unik berättelse som med humor, värme och skärpa skildrar de historiska händelserna som format dagens auktoritära Iran. Efter protesterna mot Jîna Mahsa Aminis död i september 2022 har boken återigen blivit aktuell.
I Iran har Persepolis stött på motstånd från myndigheter, främst på grund av dess kritiska perspektiv på den iranska revolutionen och det nuvarande politiska systemet, men även för hur den skildrar islam. Boken innehåller också skildringar av alkohol och sex, vilket inte är tillåtet i Iran. På grund av bland annat detta har boken ibland förhindrats från att offentligt distribueras och den har censurerats i försök att minska dess påverkan på allmänheten.
Persepolis har även förbjudits på skolor och bibliotek i delar av USA. Bakom förbuden finns kritiker från både höger och vänster som har ifrågasatt om boken är lämplig för yngre läsare på grund av dess vuxna teman och grafiska skildringar av våld, alkohol, sex och politiska konflikter. Den har också utmanats med argumentet att den skulle vara islamofobisk.