Förbjuden litteratur och censur i Kina
En översikt av situationen för förbjuden litteratur och censur i Kina – skriven av Fredrik Fällman
Ett urval av förbjuden litteratur i och ifrån Kina
Förbjuden litteratur och censur i Kina – en översikt
Fredrik Fällman är forskare vid Göteborgs universitet och docent i sinologi – vetenskapen om det kinesiska språket och kinesisk historia och kultur. Han undervisar i kinesiska och om kinesisk historia, idéhistoria, religion och propaganda bland annat. Fredrik Fällman sitter också i Svenska PEN:s styrelse.
Det kinesiska språket har sedan flera hundra år ett särskilt uttryck som ofta översätts som ”litterär inkvisition” men som ordagrant betyder ”textfängelse”, wenziyu 文字獄. Det fångar ganska bra vad det handlar om, en vilja att stänga in eller kontrollera det fria ordet för maktens syften. Folkrepubliken Kina har en statlig myndighet som kontrollerar media, film, tv och förlag men det finns inte någon officiell lista med censurerade verk. Förläggare, redaktörer och författare tvingas bedöma och censurera sig själva i stor utsträckning.
Genom historien har kinesisk censur handlat om moral, politik, livsåskådning och ibland även litterär stil. Kulturen är ett av de områden där Mao Zedongs idéer fortfarande har fäste i dagens Kina och hans tal från maj 1942 om litteratur och konst är centralt. Mao sa att ”… syftet måste likväl vara att tjäna folkets massor.” Kinas nuvarande president Xi Jinping anknyter till Mao men fokuserar i stället på moral i ett uttalande från 2014: ”vi måste leda folk till att längta efter och söka … moral”. Att ”tjäna folkets massor” eller ”söka moral” handlar i slutändan om att tjäna kommunistpartiets syften och inte störa makthavarnas kontroll över samhället.
Periodvis har censuren under folkrepubliken dock varit mildare och den är inte alltid lätt att förstå. George Orwells 1984 och Djurfarmen finns till exempel översatta och tillgängliga i bokhandeln. Nobelpristippade kinesiska författare som Yu Hua och Yan Lianke censureras ibland men kan oftast ge ut sina verk. Ovissheten och självcensuren är effektiva verktyg för makthavarna och skapar ett litterärt klimat där mycket inte ens blir skrivet. Den uiguriske författaren Perhat Tursun, dömd till 16 års fängelse för sitt skrivande, uttrycker stämningen väl i sin roman The Backstreets: ”Jag tänkte att jag inte skulle avslöja för andra vad jag fantiserade om. Men de kommer att använda alla till buds stående medel för att ta reda på någon annans tankar. För dem är det ett brott att fantisera i hemlighet.” ■
Förbjuden litteratur i och ifrån Kina
Listan över förbjuden litteratur uppdateras kontinuerligt, så det kan finnas fler titlar rörande Kina där.
Listan har tagits fram av Banned Books Week Sverige som består av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Har du frågor om en specifik titel eller vill tipsa om en bok som inte finns på listan än kan du maila bannedbooks@svenskapen.se.
BEI DAO – THE AUGUST SLEEP WALKER
Utgiven 1986 i Kina. På engelska 1988 och 1990
Bei Daos dikter citerades av demonstranterna vid Himmelska fridens torg 1989 vilket ledde till att bland annat The August Sleepwalker förbjöds i Kina.
CHAN KOONCHUNG – SHÈNGSHÌ ZHŌNGGUÓ 2013 NIÁN / THE FAT YEARS
Utgiven i 2009 i Hongkong och Taiwan
Boken är en allegori över kontroll och makt i samhället och har fått uppmärksamhet för sin kritiska skildring av den kinesiska regimen och dess påverkan på individens liv och samhället som helhet. Ingen förläggare i Fastlandskina ville publicera romanen utan förhandsgranskning. När boken publicerades online så stoppades den av Kinas internetcensur.
GUI MINHAI – JAG RITAR EN DÖRR PÅ VÄGGEN MED FINGRET
Utgiven 2020 i Sverige
Gui Minhai är svensk-kinesisk förläggare och författare, och hedersmedlem i Svenska PEN. Han har suttit fängslad i Kina sedan 2015. Jag ritar en dörr på väggen med fingret är en samling av hans dikter från fängelset. Boken har inte uttryckligen förbjudits i Kina, men det finns inga möjligheter att ge ut den i landet och dikterna var tvungna att smugglas ut ur Kina och publiceras utomlands. Boken består av dikter som Gui Minhai skrev när han var frihetsberövad runt 2017. Det var också svårt för Gui Minhai att ens skriva boken eftersom han under sin fängelsevistelse inte fick använda papper och penna, utan var tvungen att memorera dikterna och sedan skriva ner dem i efterhand. När han fick träffa sin dotter Angela Gui gav han henne dikterna för att smuggla ut ur landet.
JIA PINGWA – FEI DU / RUINED CITY
Utgiven 1993 i Kina. Engelsk översättning: Howard Goldblatt
När Ruined City gavs ut 1993 förbjöds den omgående i Kina av National Radio and Television Administration, en myndighet som lyder under det kinesiska kommunistpartiets departement för propaganda. Boken förbjöds på grund av dess explicita skildringar av sex.
JUNG CHANG – WILD SWANS – THREE DAUGHTERS OF CHINA / VILDA SVANAR – TRE DÖTTRAR AV KINA
Utgiven 1991 i Storbritannien. Svensk översättning: Margareta Eklöf
Jung Chang är en före detta rödgardist och dotter till två föräldrar som arbetade för Kinas kommunistiska parti. I Vilda svanar beskriver hon sin mormors, mors och sitt eget liv. Boken skildrar bland annat händelserna under kulturrevolutionen i Kina och de brott som begicks mot befolkningen och oliktänkande. Vilda svanar förbjöds i Kina till följd av Jung Changs upprörande porträttering av hur det var att växa upp i Mao Zedongs Kina.
Många av Jung Changs böcker är förbjudna i Kina och hon har själv uttryckt en ledsamhet och en frustration över att hennes böcker inte blir lästa i Kina.
R.F. KUANG – BABEL
Utgiven 2023 i USA. Svensk översättning: Fredrika Spindler
Hugo awards är ett prestigefyllt internationellt litteraturpris inom science fiction-genren som delats ut varje år sedan 1953. Platsen för prisceremonin varierar och 2023 ägde den rum i Chengdu i Kina. Nomineringar till priset sker av medlemmar i World Science Fiction Society, där även läsare har möjlighet att nominera sina favoriter. De böcker som får flest röster är sedan de som tävlar om priset. 2023 visade det sig i efterhand att vissa verk och författare tagits bort från den slutliga nomineringslistan, trots att de fått tillräckligt många röster för att vara med i finalomgången. Läckta mail avslöjade att administratörer på Hugo awards uppmanat sina medlemmar att tänka på vad som kan anses vara politiskt känsligt i Kina, exempelvis Taiwan eller Tibet, när de gjorde sina nomineringar.
R. F. Kuangs roman Babel var en böckerna som drabbades av detta. Kuang har kinesiskt påbrå och har varit öppen kring politiska tabun i Kina, till exempel att hennes pappa var en del av rörelsen på Himmelska fridens torg 1989.
LAI WEN – TIANANMEN SQUARE
Utgiven 2024 i USA/Storbritannien
Lai Wen (pseudonym) föddes 1970 i Beijing och lämnade landet efter massakern vid Himmelska fridens torg 1989. Hon lever idag i Storbritannien. Tiananmen Square är hennes romanskildring om att växa upp, bli kär och skaffa vänner under åren som ledde fram till studentprotesterna vid Himmelska fridens torg 1989. I Kina är det förbjudet att uppmärksamma massakern vid Himmelska fridens torg, vilket innebär att det är omöjligt att publicera böcker som skildrar denna händelse i Kinas nutidshistoria.
LIAO YIWU – FÖR EN SÅNG OCH HUNDRA SÅNGER – VITTNESBÖRD FRÅN ETT KINESISKT FÄNGELSE
Utgiven 2000 i Hongkong. Svensk översättning: Margareta Eklöf
Liao Yiwu är en kinesisk författare, poet, journalist, musiker och känd kritiker av det kinesiska kommunistpartiet. I juni 1989 när han fick höras talas om massakern på Himmelska fridens torg skrev han dikten ”Massacre” med vetskapen att den aldrig skulle kunna publiceras på konventionellt vis i Kina – istället spelade han in en inläsning på kassettband. Sju månader senare arresterades och fängslades han. Liao dömdes till ett fyra år långt fängelsestraff och blev svartlistad av regimen. Hans böcker har därefter kunnat publiceras i Taiwan och Hongkong, men de förblir förbjudna i Kina.
För en sång och hundra sånger är hans vittnesmål från tiden i kinesiskt fängelse och förbjöds i Kina. Bokmanuset konfiskerades också under arbetet vilket tvingade Liao att skriva om boken från början flera gånger. Idag lever Liao Yiwus i exil i Tyskland, men fortsätter att skildra vanliga människor i Kinas liv och granska makten i landet.
LIU XIAOBO – JAG HAR INGA FIENDER, JAG HYSER INGET HAT / NO ENEMIES, NO HATRED / ICH HABE KEINE FEINDE, ICH KENNE KEINEN HASS
Svensk översättning: Anna Gustafsson Chen, Fredrik Fällman, Perry Johansson, Gunnel Nornholm, Perry Svensson, Jerker Hellström
Poeten och dissidenten Liu Xiaobo inspirerade demonstranterna vid Himmelska fridens torg 1989 och reciterade hans dikter vid demonstrationerna. Därefter blev hela Liu Xiabos författarskap förbjudet i Kina. Jag har inga fiender, jag hyser inget hat är en samling av texter och dikter av Liu Xiaobo som spelat en stor roll för oppositionen i Kina.
MIAN MIAN – GTÁNG / CANDY
Utgiven 2000 i Kina. Engelsk översättning: Andrea Lingenfelter
Mian Mians andra roman, Candy, är en berättelse om lust och risk där vi får följa en ung kinesisk kvinna som försöker forma sitt liv i en värld som tycks sakna riktlinjer. Boken förbjöds 2003 i Kina efter att myndigheter ansåg att boken kunde vara skadlig för själen.
TSUGUMI OHBA & TAKESHI OBATA – DEATH NOTE (MANGA)
Utgiven 2004–2020 i Japan. Svensk översättning: Kami Anani
I mangaserien Death Note får man följa karaktären Light Yagami, en student som upptäcker en övernaturlig anteckningsbok, Death Note, som dödsguden Ryuk tagit till jorden. Death Note tillåter den som har anteckningsboken att döda de personer vars namn den skriver ner i boken. Serien kretsar kring Lights försök att skapa och styra över en värld "utan ondska”, och detektiven L:s försök att stoppa honom. I Shenyang, huvudstad i kinesiska provinsen Liaoning, förbjöds Death Note från provinsens skolor för att skydda elevernas fysiska och mentala hälsa. 2015 förbjöds boken av Kinas dåvarande kulturministerium.
SHEN CONGWEN – GRÄNSLAND / BIAN CHENG
Utgiven 1934 i Kina. Svensk översättning: Göran Malmqvist.
Shen Congwen var en kritiker mot nationalism och kommunism och på grund av detta förbjöds hans böcker i Kina och Taiwan under Maos regim. Däribland Shen Congwens kanske mest kända verk Gränsland.
WEI HUI – SHANGHAI BABY
Utgiven 1999 i Kina. Svensk översättning: Anna Gustafsson Chen
Romanen Shanghai Baby handlar om Coco, en ung servitris som när en dröm om att bli författare, och hennes relationer med konstnären Tian Tian och den tyska affärsmannen Mark. Den stora fråga som hon brottas med i boken är vem hon egentligen är. Boken förbjöds i Kina på grund skildringar av sex och droger, och regimen anklagade boken för att vara omoralisk. Shanghai Baby brändes också på gator och förlaget tvingades stänga sitt kontor under tre månader.
YAN LIANKE – DREAM OF DING VILLAGE / DRÖMMAR OM BYN DING
Utgiven 2006 i Kina. Svensk översättning: Anna Gustafsson Chen
Romanen Drömmar om byn Ding handlar om den sanna historien om hur hela kinesiska byar på 1990-talet drabbades av aids efter att invånarna lockats till att sälja blod och sedan injicerats med infekterad blodplasma för att undvika anemi. Romanen förbjöds i Kina eftersom de kinesiska myndigheterna framställs som ansvariga för aidskatastrofen. Ämnet ansågs också fortfarande som känsligt för de boende i Henanprovinsen. Boken hann vara ute på den kinesiska bokmarknaden, men den drogs tillbaka efter bara tre dagar av den kinesiska censurmyndigheten.
Yan Lianke har medgett att han, för att kunna ge ut sina böcker, har ägnat sig åt självcensur. Han gjorde det också när han skrev Drömmar om byn Ding eftersom han inte ville ”lämna läsaren i samma mörker som drabbade honom själv”. Yan Lianke skriver ofta satiriskt och samhällskritiskt och många av hans böcker är och har varit förbjudna i Kina, bland annat Drömmar om byn Ding. Det är paradoxalt eftersom han samtidigt också tilldelats flera litterära priser i Kina.
ZHANG YIHE – LIU SHI NÜ / EN KVINNA VID NAMN LIU
Utgiven 2011 i Hongkong. Svensk översättning: Susanna Hua
En kvinna vid namn Liu är autofiktionaliserad skildring av författaren Zhang Yihe egen upplevelse av att vara i straffläger som politisk fånge under 1970-talet i Kina. I lägret är Zhang Yihe en av få med bildad bakgrund vilket gör att hon får rollen som lägrets rapportskrivare – i slutet av året ska alla fångar ha författar en rapport om det gånga året och vad man gjort för att reformera sig själv. Genom detta arbete möter hon och läsaren flera livsöden och får komma nära medfången Liu Yueying. En kvinna vid namn Liu kunde initialt ges ut i Kina, men en nytryckning stoppades av censuren. Även uppföljaren The Woman Yang förbjöds snabbt vid publicering. Boken sprids idag i Kina genom olagliga piratversioner.