Mehmet Altan, Ahmet Altan och Nazlı Ilıcak
Den 2 oktober fastställde en appellationsdomstol i Istanbul livstidsdomarna mot sex personer – däribland författarna och journalisterna Ahmet Altan, Mehmet Altan och Nazlı Ilıcak.
”Beslutet att fastställa livstidsdomarna mot Ahmet Altan, Mehmet Altan och Nazlı Ilıcak går helt emot domsluten från den turkiska författningsdomstolen och Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Detta är ytterligare ett bevis för den totala urholkningen av rättsstatsprincipen i landet”, säger Carles Torner, verkställande direktör för PEN International.
Den 16 februari 2018 föll domarna mot Ahmet Altan, Mehmet Altan och Nazlı Ilıcak. De dömdes till livstids fängelse utan möjlighet till benådning för ”försök att störta den konstitutionella ordningen”, enligt Artikel 309 i den turkiska brottsbalken. De anklagades för att ha lagt grunden till det kuppförsök som genomfördes den 15 juli 2016 efter att ha medverkat i ett tv-program kvällen innan kuppförsöket samt skrivit artiklar och krönikor. Ytterligare tre medåtalade dömdes till samma straff.
Appellationsdomstolens fastställande av livstidsstraffen kommer nu att överklagas till högsta domstolen.
Tillsammans med andra yttrandefrihetsorganisationer har PEN International övervakat rättegången sedan första rättegångsdagen, i juli 2017. Rättsprocessen har kantats av allvarliga inskränkningar av de åtalades rätt till en rättvis rättegång. Domstolen tog ingen som helst notis till Europadomstolens, mycket tungt vägande, beslut att kräva Mehmet Altans omedelbara frigivning, eller till att den turkiska författningsdomstolen, vid två tillfällen, sagt att Mehmet Altans långa häktningstid stred mot hans grundläggande rätt till personlig frihet och säkerhet. I juni 2018 beordrade dessutom Istanbuls brottmålsdomstol att Mehmet Altan skulle släppas i väntan på besked om hans överklagande.
Livstidsstraff utan möjlighet till benådning, är lagens strängaste straff i Turkiet. Det innebär 30 års fängelse, efter det kan fången benådas, förutsättningen är ”gott uppförande”. De som dömts till detta straff utsätts även för hårdare förhållanden i fängelset. De hålls helt isolerade 23 timmar per dygn, får bara ringa ett telefonsamtal till nära anhöriga var 15:e dag, endast en timmes besök av nära anhöriga var 15:e dag och totalförbud mot permissioner under hela fängelsetiden. Enligt FN:s minimiregler för behandling av fångar, de så kallade Mandelareglerna, får inte fångar, under några som helst omständigheter, utsättas för utdragna perioder av totalisolering då det anses utgöra tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling.
Läs hela uttalandet på engelska.