Svenska PEN är en del av demokratiuppropet #vimåsteprata som drog igång 6 mars. Som ett led i uppropet för att skydda och stärka demokratin inför valrörelsen 2018, är ordförande Elisabeth Åsbrink, förre ordförande Ola Larsmo och författaren Sverker Sörlin redaktörer för en antologi som Natur och Kultur ger ut. Där skriver ett tjugotal författare och forskare om demokratin och vad den enskilde individen kan göra för att stärka den. Alla arbetar utan ersättning och ett eventuellt överskott går till Svenska PEN.

Här är debattartikeln från Svenska Dagbladet (2018-03-04):

”Demokratin är hotad – vi tänker försvara den”

Vi ser oroande paralleller till det förflutna där demokratier snabbt ersatts av förtryck. Därför gör vi nu en insats till försvar för demokratin, skriver personer bakom det nya initiativet #vimåsteprata.

DEBATT | DEMOKRATI

Vi är oroade för demokratins framtid i Sverige. På tröskeln till hundraårsminnet av demokratins införande i vårt land ser vi betydande hot och risker. Demokratin kan tyckas självklar för oss som vuxit upp med den, men det vore aningslöst, rentav farligt att ignorera varningssignalerna.

Vi ser oroande paralleller till det förflutna där demokratier snabbt ersattes av förtryck och till den nutida utvecklingen i flera EU-länder där den demokratiska nedmonteringen redan har gått långt. I länder utanför EU med stor betydelse för oss går utvecklingen i auktoritär riktning. Den senaste Demokratiutredningen redovisar en sjunkande tillit för partierna, vars medlemstal sjunkit dramatiskt. Knappt hälften av väljarna uppger att de har förtroende för politikerna.

Oroande är också rapporterna om att många är osäkra på demokratins betydelse. Enligt en rapport från Novus hösten 2017 beställd av Studieförbunden i Sverige svarade fyra av tio tillfrågade personer att det vore bra om experter, inte regeringen, fattade beslut om vad som är bäst för landet. Var tionde medborgare kan tänka sig att Sverige styrs av en stark ledare som inte behöver bry sig om riksdag och allmänna val. Samma studie visar, inte förvånande, att 74 procent samtidigt upplever att det finns hot mot demokratin i Sverige.

Läget för demokratin kan kopplas till att fördomsfulla och populistiska krafter växt i styrka även i vårt samhälle. Hat och hot används för att söka tysta meningsmotståndare. Religiösa, etniska och andra minoriteter angrips.

Fria och demokratiska val har manipulerats i andra länder och man befarar att det kan ske även hos oss. Misstro mot medier, vetenskap och samhällsinstitutioner blandas med polarisering och desinformation för att undergräva förtroende och destabilisera. Samma partier och rörelser som ger uttryck för främlingsfientlighet och fördomar ifrågasätter etablerad vetenskap om klimatförändringar och föraktar välgrundade strävanden att ställa om till mer hållbara samhällen.

Digitaliseringen av media och kommunikation rymmer fantastiska möjligheter men medför också slutna gemenskaper, oåtkomliga för annan information. De sociala medierna nyttjas till hätska angrepp och sprider blixtsnabbt rykten om eller attacker mot grupper och enskilda individer. Lögnerna i det offentliga samtalet måste bekämpas.

Talrika analyser på senare tid pekar på att underliggande orsaker finns i ökade klyftor och segregation som skapar oro och spänningar. Samhällsförändringarna går fort och är genomgripande. Människor som upplever sig som förlorare eller känner en rädsla för förändringens konsekvenser riskerar att lockas av populismens förenklade lösningar och anti-demokratiska budskap. Utanförskapet är en grogrund till förtärande hat och våld.

Därför måste vi göra något.

Vi som undertecknar denna artikel har bestämt oss för att göra en insats till försvar för demokratin och dess värden. Vårt initiativ går under namnet #vimåsteprata. Vår metod för att värna demokratin är mötet, samtalet och dialogen. Vi går nu ut tillsammans i ett nationellt folkbildande initiativ för grundläggande fri- och rättigheter.

En av hörnpelarna för demokratins uppbyggnad var bildning och demokratisk fostran. Att ta samhällsansvar var ett uppdrag som krävde kunskap, engagemang och en omsorg om hur vi förhåller oss till varandra i ett samhälle där alla är lika mycket värda och alla röster har rätt att höras.

Efter hundra år är det många som har glömt att demokratin inte bara är ett regelverk utan att den också har former som är ömtåliga och dyrbara och att vi måste vårda den tillsammans.

Vi är ett hundratal samhällsengagerade medborgare som tillsammans med folkbildningens organisationer inom studieförbund och folkhögskolor samt Svenska PEN ämnar mobilisera de goda krafterna och få till stånd möten och samtal över hela landet. Demokratins styrka i Sverige vilar i hög grad på det civila samhället och på det fria ordet, utbytt i respekt för demokratins värderingar. Som individer kan vi behöva stöd för att orka och våga stå emot när vi i olika situationer konfronteras med förakt för andra.

En bärande del i initiativet är en kommande bok redigerad av Ola Larsmo, Sverker Sörlin och Elisabeth Åsbrink som ger handfasta råd för demokrater och underlag för att våga ta samtalet.

En lång rad engagerade personer kommer att aktivt bidra till till stöd för demokratin genom att föreläsa och delta i möten. Genom att folkhögskolor och studieförbund har verksamhet i hela landet kan vi säkerställa en bred geografisk spridning med stark lokal närvaro.

#vimåsteprata är öppet för alla som vill samtala och stödja det öppna samhället. Vi måste därför våga prata om innanförskap och utanförskap, om vad respekt för varandra innebär och vilka värden som demokratin ska stå för.

Under detta valår kommer de politiska partierna att driva sina kampanjer. Demokratins framtid är en fråga som på samma gång går bortom och skär tvärs igenom alla valkampanjer.

Det kan vara jobbigt att ta samtalen. Det gäller mellan människor och det gäller i hela samhället. Spänningar är nyttiga, åsiktsskillnader oundvikliga. Men tonens råhet, föraktet för svaghet, hånet mot det som inte passar har gått för långt. Dialog är nödvändigt om vi ska nå fram till varandra. Annars tar polariseringen över, filterbubblorna bara bekräftar våra olika verkligheter och förstärker misstron.

Efter hundra år är det dags att aktivt värna vårt öppna, fria och demokratiska samhälle.

Eva Brunne
biskop

Timothy Collins
digital strateg och manager

Dilsa Demirbag-Sten
generalsekreterare Berättarministeriet

Tomas Björkman
grundare Stiftelsen Ekskäret

Hédi Fried
författare och psykolog

Gerhard Holmgren
organisationschef Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation

Ola Larsmo
journalist och författare

Maxida Märak
artist och producent

Thomas Nilsson
ordförande Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation

Birgitta Ohlsson
riksdagsledamot (L)

Stina Oscarson
skribent och regissör

Kristina Persson
före detta framtidsminister och grundare av Global Utmaning

David Samuelsson
generalsekreterare Studieförbunden

Sverker Sörlin
professor i miljöhistoria och författare

Mats Svegfors
publicist

Po Tidholm
journalist och författare

Tjia Torpe
folkbildare och kulturpolitiker

Bengt Westerberg
före detta partiledare (L) och vice statsminister

Elisabeth Åsbrink
journalist, författare och ordförande Svenska Pen

Per Ödling
professor i telekommunikation Lunds universitet

Här länk till debattartikeln i Svenska Dagbladet.