https://www.dn.se/debatt/lat-inte-erdogan-fa-styra-svensk-medierapportering/?fbclid=IwAR0enfC7MrwxKAJ3ugxck0w8Gnmo7aOzYzfliBUEWaEkHkR37zamj0dM1j0

DN debatt 10.11

Den 16 november kan riksdagen besluta om en ändring i grundlagen som kan få stora konsekvenser för den journalistiska granskningen av Sveriges deltagande i internationella samarbeten som Nato, EU och FN. I förlängningen hotas alla medborgares rätt till information och själva demokratin.

Lagförslaget handlar om utlandsspioneri, men riskerar att få en återhållande effekt på visselblåsare och andra viktiga källor för granskande journalister. Journalisterna själva och medierna de arbetar för skulle också kunna känna sig tvingade att välja att inte publicera viktig information för allmänheten.

Lagförslaget lades fram av en enmansutredning redan 2017, efter en beställning av den dåvarande regeringen. Den påföljande lagrådsremissen resulterade senare i en proposition i slutet av förra året.

En grundlagsändring ska röstas igenom i riksdagen två gånger under två olika mandatperioder. I april röstade alla utom Liberalerna och Vänsterpartiet för den föreslagna lagändringen.

Om lagändringen nästa vecka röstas igenom en andra gång skulle det allvarligt begränsa yttrandefriheten. Då införs ett nytt yttrandefrihetsbrott inom ett område där insynen är som viktigast, vid internationella insatser av Sverige.

Med denna lag om utlandsspioneri riskerar uppgifter om övergrepp och skenargument för att motivera en internationell militär eller kanske humanitär insats att stanna i det fördolda. Ansvar skulle därmed inte kunna utkrävas av beslutsfattare och makthavare.

Lagförslaget gäller den som ”för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift” som förekommer inom ramen för Sveriges samarbete med en annan stat eller mellanfolklig organisation, eller i en organisation där vi är medlem. Gärningen är straffbar, om uppenbarandet av uppgiften ”är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande” till en annan stat eller mellanfolklig organisation.

Även om avsikten inte är att tillhandahålla främmande makt information ska ett röjande av hemliga uppgifter vara straffbart. Att över huvud taget befatta sig med en sådan uppgift kan i allvarliga fall utgöra ”grov obehörig befattning med hemlig uppgift”.

Även om avsikten inte är att tillhandahålla främmande makt information ska ett röjande av hemliga uppgifter vara straffbart.

Det innebär att den som till exempel anskaffar och/eller lämnar en uppgift vidare för offentliggörande inte längre skyddas av anskaffar- och meddelarfriheten. I korthet riskerar en visselblåsare eller uppgiftslämnare att straffas för utlandsspioneri och dömas till fängelsestraff.

Här är fyra exempel på konsekvenser av lagen:

• Skulle till exempel den svenska FN-diplomaten och sedermera ambassadören Anders Kompass 2014–2015 ha valt att läcka dokument om hur FN-soldater begått övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken? Riskerade han då att skada Sveriges relationer med FN så pass allvarligt att han kunde åtalas för utlandsspioneri? Och skulle SVT:s ”Uppdrag granskning” då valt att fortsätta gräva och komma med nya avslöjanden?

● Troligen hade det likaså varit svårt för ”Uppdrag granskning” att publicera avslöjandet om hur franska och svenska FN-soldater torterade en fånge i Demokratiska republiken Kongo 2003.

● Ekots avslöjanden 2013 om Totalförsvarets forskningsinstituts långtgående planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik skulle, enligt lektorn i konstitutionell rätt Mikael Ruotsi som berett lagändringen, ha kunnat vara brottslig om den nya lagen gällt då och inte från och med den 1 januari 2023.

● Med en grundlagsändring av det här slaget skulle även Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kunna diktera vad svenska medier kan publicera eller inte. Låt säga att Sverige fortfarande väntar på medlemskap i Nato, men vapenembargot mot Turkiet är upphävt och en svensk journalist får tips om och publicerar uppgifter om att svenska vapen använts vid övergrepp på kurder i Syrien. Vid avslöjandet blir president Erdogan så pass upprörd att han stänger dörren för ett svenskt Natomedlemskap. Kort därpå åtalas både den svenska journalisten och dennes ansvarige utgivare för att ha ägnat sig åt utlandsspioneri. Dessutom avkrävs de sina källor.

Det är ett av flera tänkbara scenarier som gör att vi vädjar till riksdagens konstitutionsutskott att skjuta upp den planerade omröstningen i riksdagen som enligt planerna ska äga rum den 16 november. När propositionen lades fram till den tidigare riksdagen i april hade Sverige ännu inte sökt medlemskap i Nato. Bara det torde vara en anledning att låta ledamöterna få ytterligare tid att tänka över konsekvenserna av ett eventuellt godkännande av lagen.

När konstitutionsutskottet i mars i år lät justitieutskottet få möjlighet att yttra sig valde två av utskottets ledamöter att reservera sig. En av dem var nuvarande arbetsmarknads- och integrationsminister, tillika partiledare för Liberalerna, Johan Pehrson.

Han skrev då att ”sammanfattningsvis anser jag att regeringens förslag inte har den tydlighet och förutsägbarhet som är nödvändig för att inte enskilda av försiktighetsskäl ska avhålla sig från att utöva sin grundlagsskyddade yttrande- och informationsfrihet. Om förslaget inte kan förtydligas och revideras bör propositionen därför inte bifallas”.

Johan Pehrson ger uttryck för exakt det som vi menar är anledning nog att stoppa denna proposition. Det är inte heller så att Sverige står tandlöst inför hotet om utlandsspioneri utan den grundlagsförändring som nu föreslås.

Det finns redan i dag ett straffrättsligt skydd för uppgifter som förekommer i internationella samarbeten. De kan till exempel behandlas inom ramen för brottsbalkens bestämmelser kring brott mot landets säkerhet.

Det finns redan i dag ett straffrättsligt skydd för uppgifter som förekommer i internationella samarbeten.

För att ett nytt brott ska införas i yttrandefrihetsgrundlagarna ska det finnas ett dokumenterat behov, det ska vara proportionerligt och utformat så att det går att förutse vilka gärningar som är straffbara. Dessa kännetecken saknas för brottet utlandsspioneri. Inte heller har vare sig den tidigare eller den nuvarande regeringen kunnat ge exempel på varför det är nödvändigt att ändra grundlagen när de påstådda brotten redan omfattas av svensk lag.

Nu återstår att se om fler än de vänsterpartister och liberaler som i våras vågade stå upp för den grundlagsskyddade yttrandefriheten får sällskap av andra ledamöter och partier i det nya konstitutionsutskottet och även i den nytillträdda riksdagen. Låt oss fortsätta kunna granska president Erdogan och hans gelikar utan att riskera att de utnyttjar svensk lag för att stoppa oss.

TEXT

Robert Aschberg, ordförande, Publicistklubben

Jesper Bengtsson, ordförande, Svenska Pen

Cilla Benkö, vd Sveriges radio

Erik Halkjaer, ordförande, Reportrar utan gränser Sverige

Ulrika Hyllert, ordförande, Journalistförbundet

Helle Klein, ordförande, Sveriges tidskrifter

Robert Olsson, vd, Utgivarna

Hanna Stjärne, vd, Sveriges Television

Ulla Sätereie, ordförande, Föreningen för grävande journalister

Johan Taubert, vd, Tidningsutgivarna