Svenska PEN, Reportrar utan gränser och PEN International uppmanar Nicaraguas nationalförsamling att stoppa ett lagförslag som skulle kunna innebära att journalister måste registrera sig som utländska agenter.

Det nicaraguanska lagförslaget ”Lag för kontroll av utländska agenter” med syfte att ”förhindra brott mot statens säkerhet” har lett till ett ramaskri bland nicaraguanska civilsamhällesorganisationer och i det internationella samfundet. Lagförslaget lades fram i nationalförsamlingen av president Daniel Ortega den 22 september.

Regeringspartiet FSLN har majoritet i nationalförsamlingen. Den nya lagen skulle kräva att alla individer och juridiska personer som tar emot finansiering från utlandet måste registrera sig hos inrikesministeriet som ”utländska agenter”. Det inkluderar även journalister som arbetar för utländska medieföretag i landet.

– Lagförslaget har ett enda syfte, att kontrollera medierna och organisationer i det civila samhället. Yttrandefriheten har begränsats stegvis i Nicaragua, en tragisk utveckling som nu förstärks ytterligare, säger Jesper Bengtsson, ordförande för Svenska PEN.

– Vi fördömer detta skandalösa och grundlagsvidriga lagförslag, som tagits fram för att stärka censuren och skrämma Nicaraguas oberoende medier. Nationalförsamlingen måste förkasta detta drakoniska förslag, som skulle ge Daniel Ortegas regim ytterligare ett verktyg att förtrycka och tysta sina kritiker, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige.

Även PEN International vädjar till nationalförsamlingen att stoppa lagförslaget och uppmanar Nicaraguas regering att sluta kriminalisera oberoende röster.

Enligt lagförslaget kan individer och juridiska personer som får utländsk finansiering utgöra ett hot mot landets interna angelägenheter. Det innebär att dessa personer skulle kunna utsättas för övervakning, rättsliga åtgärder, begränsas i sina medborgerliga och politiska rättigheter och få sina tillgångar beslagtagna.

Enskilda organisationer, utländska mediers och nyhetsbyråers korrespondenter och till och med journalister som jobbar för nicaraguanska medier med utländskt stöd skulle kunna registreras om utländska agenter. Lagförslaget skulle även gälla konsultföretag, PR- och reklambyråer och politiska rådgivare med kopplingar till utländska regeringar, företag och stiftelser.

Lagförslaget har förvärrat en redan allvarlig situation för landets journalister. Attacker mot oberoende medier har ökat stadigt sedan den pågående politiska krisen inleddes i april 2018. Hot, förföljelser, beslagtagen utrustning, husrannsakningar och gripande utan lagligt stöd, och stoppade leveranser av tidningspapper och tryckfärg har blivit rutin. Många journalister har tvingats fly utomlands för att komma undan trakasserier och dödshot.

Flera oberoende medier har pekats ut. Bland annat bevakar polis den byggnad där medierna Confidencial, 100 % Noticias, Níu och Esta Semana normalt har sina redaktioner. Ingen har släppts in i byggnaden sedan i december 2018.

Den 11 september i år beordrade en domstol att alla tv-kanalen Nicavisión Canal 12:s tillgångar skulle beslagtas. Det är en av landets sista oberoende tv-kanaler.

Domslutet följde på ett beslut av det nicaraguanska skatteverket att begära 607 000 US dollar i kvarskatt, för åren 2011-2013, av Nicavisión Canal 12. Skatteverket utreder även tv-kanalen Canal 10 för kvarskatt.

Den senaste tiden har också flera journalister ställts inför rätta. Kalua Salazar, som leder radiostationen La Costeñisima, i staden Bluefields på den nicaraguanska Atlantkusten dömdes den 23 september för förtal sedan han rapporterat om korruption i grannsamhället El Rama. I augusti öppnades en rättegång mot journalisterna David Quintana, från Boletín Ecológico, och William Aragón och Elsa Espinoza, från journalistorganisationen Periodistas y Comunicadores Independientes de Nicaragua (PCIN), på grund av sin rapportering.