I ett brev till Algeriets president, kräver Svenska PEN att Boualem Sansal släpps ur fängelset och att åtalet mot honom läggs ned.
Kulturgöraren Madeleine Grive får idag Naglerpriset för sin förmåga att lyfta fram unika och unga författarskap från hela världen och bygga broar kulturer emellan med hjälp av litteratur.
Svenska PEN, PEN International, och en rad andra organisationer skriver i ett öppet brev till Europeiska kommissionen att de offentligt bör uppmana Turkiet att helt dra tillbaka förslaget om en ”agentlag”.
Författaren, människorättsaktivisten och Nobelpristagaren Narges Mohammadi har tillfälligt släppts från Evinfängelset i Teheran. Hon släpps i tre veckor av medicinska skäl enligt hennes advokat.
Svenska PEN uppmärksammade och krävde 2023 frigivning för den kinesiske författaren och journalisten Dong Yuyu som suttit frihetsberövad misstänkt för spionage. Han har nu dömts till sju års fängelse för spionage. Tillsamman med den globala PEN-rörelsen står vi fast vid vårt uttalande från 2023 och kräver hans omedelbara och ovillkorliga frigivning.
Fredspristagaren Shirin Ebadi kommer till Sverige för att delta i en internationell konferens om yttrandefrihet den 28-30 augusti i Malmö och Lund. Bakom konferensen står Svenska PEN, Independent Chinese PEN, Uiguriska PEN och Tibetanska PEN.
Fyra PEN center – det oberoende kinesiska PEN Centret, Uiguriska PEN, Tibetanska PEN och Svenska PEN - kommer att samlas den 28-30 augusti i Malmö och Lund, för en gemensam konferens om yttrandefrihet och föreningsfrihet.
Det finns något alldeles särskilt som skiljer medborgarna i fria länder från dem som bor i ofria länder. Det gäller ytterdörren och det gäller natten.
Om någon rör sig utanför dörren om natten blir de flesta av oss inte rädda. Vi tror inte att det är polisen, och vi tror inte att vi ska bli gripna. Så är det inte i ett ofritt land, så är det inte i Turkiet. Där har rädslan för en knackning på dörren mitt i natten blivit allmänt spridd. Människor grips och anklagas för samröre med terroristorganisationer, ofta på mycket lösa grunder.
De som är värst utsatta, de skrivande, författarna och journalisterna, flyr landet – om de kan. Men natten och dörrknackningarna har korsat gränsen och når numera regimkritiker också i andra länder, till och med de som inte är turkiska medborgare. Verktyget för förföljelsen heter Interpol.
PEN International är djupt oroade över svenske medborgaren och författaren Hamza Yalcins gripande, och risken för att han lämnas ut till Turkiet där han riskerar 22 års fängelse. Sedan kuppförsöket förra året har landet runt 200 frihetsberövade journalister, många av dessa är anklagade för att stötta terrorism, men bevisningen har varit knapp eller ingen alls. PEN International kräver därför av de spanska myndigheterna att han omedelbart släpps och tillåts återvända till Sverige.
"It is highly alarming that Spain arrested Hamza Yalçın pursuant to a request emanating from Turkey, which through Interpol appears to be attempting to extend internationally its persecution of journalists for exercising their right to freedom of expression", säger Carles Torner, Executive Director vid PEN International.
”We are alarmed by the detention of Hamza Yalçın under charges that hide that he is persecuted for his writings and his analysis critical of the Turkish government. We ask for his immediate release", säger Carme Arenas, ordförande i Katalanska PEN, på plats i Barcelona.
Läs PEN Internationals fullständiga uttalande här:
http://www.pen-international.org/newsitems/spain-release-turkish-swedish-journalist/
Hur ska man reagera när vardagen blivit till galenskap? När det vanliga arbete man utfört i tjugo, kanske trettio år, plötsligt blivit en kriminell handling? Det är den fråga som 17 åtalade journalister och en stor del av den turkiska allmänheten nu står inför.
På fredag avslutas den nu pågående rättegången i Istanbul mot journalisterna från den välkända och respekterade dagstidningen Cumhuriyet. Under veckan som gått har tidningens redaktörer, tecknare, jurister och styrelsemedlemmar förhörts om artiklar de skrivit, telefonsamtal de ringt, personer de träffat eller intervjuat, rubriker de fattat beslut om och redaktionens prioriteringar – det vill säga helt vardagliga arbetsuppgifter på vilken tidningsredaktion som helst, överallt i världen. Två av de åtalade har lyckats fly landet, men de övriga måste alltså lämna vittnesmål om en arbetsdags helt triviala detaljer.
Det har gått ett år sedan det kuppförsöket i Turkiet den 17 juli 2016 som ledde till att över två hundra människor dog och över tusen skadades. PEN-center runt om i värden gör ett gemensamt uttalande som vidkänner de turkiska myndigheternas rätt att ställa de ansvariga för kuppförsöket inför rätta, men riktar skarp kritik mot de exempellösa åtgärderna som har fått till följd att en lång rad kritiska röster tystas. Turkiet uppmanas att omedelbart upphöra med det långtgående angreppet, att häva undantagstillståndet och respektera yttrandefriheten:
Det är med bestörtning Svenska PEN tar emot beskedet att Liu Xiaobo, mottagare av Nobels Fredspris 2010, har avlidit.
Litteraturkritikern och författaren Liu Xiaobo efterlyste politiska reformer i sitt hemland Kina och önskade ett flerpartisystem. Efter att ha levt utomlands i flera år återvände han 1989 i samband med protesterna på Himmelska Fridens Torg. Sedan dess har han fängslats upprepade gånger för sitt arbete för demokrati och mänskliga rättigheter. Han var ordförande för Independent Chinese PEN Center 2003–2007.
Medan Liu Xiaobo satt fängslad för fjärde gången, tilldelades han Nobels Fredspris för sin långa och icke-våldsamma kamp för grundläggande mänskliga rättigheter i Kina. Den kinesiska regimen nekade honom rätten att sända en representant till Oslo för att ta emot priset i hans namn, och satte hans hustru i husarrest.
Liu Xiaobo dog som han hade levt; strikt kontrollerad av de kinesiska myndigheterna. Den 26 juni 2017 släpptes han ut ur fängelset efter att ha diagnosticerats med levercancer, men nekades lämna landet för att få vård i något annat land, trots att flera länder erbjöd sig att ta emot honom. Både hans liv och hans död utgör en smärtsam påminnelse av det höga pris en regimkritiker i Kina måste betala.
Våra tankar går till Liu Xiaobos hustru, poeten och fotografen Liu Xia, som endast tilläts övervakade möten med sin man en gång i månaden, och som tillbringade många år i husarrest. Svenska PEN kräver att hon får rätt att lämna landet, om det är hennes vilja, och erhåller största möjliga stöd under den svåra tid hon nu genomgår.
Liu Xiaobo sa en gång: ”Jag hoppas att jag är det sista offret för Kinas långa historia av att betrakta ord som brott”. Tillsammans med världens alla PEN center bär Svenska PEN hans dröm vidare.
Elisabeth Åsbrink, ordförande Svenska PEN
Idag kom det glädjande beskedet att reseförbudet mot författaren Asli Erdoğan samt lingvisten Necmiye Alpay hävts under eftermiddagens domstolsförhandlingar i Istanbul.
Dagens rättegång mot Erdoğan och Alpay är bara en i en lång rad pågående rättsprocesser mot författare och journalister i Turkiet. Erdoğan, Alpay och tidningen Özgür Gündems övriga skribenter står fortfarande åtalade som påstådda medlemmar i PKK och Gülenrörelsen, som av regeringen betecknas som terrororganisationer, samt för att ha äventyrat den turkiska statens enhet". De påstådda brotten kan leda till mellan 6,5 och 15 års fängelse. Sedan juli 2016 har över 160 tidningar och förlag stängts ner och över 165 journalister och publicister sitter fängslade. Enligt turkiska journalistförbundet har ca 2500 journalister och anställda i mediabranschen förlorat sina jobb.
I november 2016 tog Asli Erdoğan emot Svenska PEN:s Tucholskypris, som hon tilldelades med motiveringen: ”För ett nyskapande författarskap där språket självt strävar efter att bryta upp de alltför små sanningarnas fängelse.”
Eftersom hon själv inte kunde närvara vid prisutdelningen, tog hennes mor emot priset av kulturminister Alice Bah Kuhnke, vid en prisutdelning på Kulturhuset i Stockholm.
Asli Erdoğan, internationellt erkänd författare och Necmiye Alpay översättare, skribent och lingvist fängslades förra året efter att ha deltagit i en stödkampanj för den pro-kurdiska dagstidningen Özgür Gündem. Båda riskerar nu fleråriga fängelsestraff för att öppet ha stött yttrandefriheten. Att utresetillståndet nu är hävt är mycket välkommet men ytterligare rättsförhandlingar återstår. Nytt rättegångsdatum är satt till den 31 oktober.
Svenska PEN kräver att de turkiska myndigheterna lägger ner alla åtal mot de anklagade författarna såvida inte konkreta bevis för internationellt erkända brott kan anföras.
FN:s rapportör om yttrandefrihet slår i en ny rapport fast att det råder en djup kris för yttrandefriheten i Turkiet. Den kommande veckan ställs ytterligare 12 journalister och medarbetare från tidningen Cumhuriyet inför rätta. Majoriteten av dem har hållits häktade sedan oktober 2016.
Svenska PEN ser fram emot att ta emot Asli Erdoğan som gäst i Sverige. Hon har en officiell inbjudan från Bok och Bibliotek i Göteborg 2017, samt från sitt svenska förlag Ramùs i Malmö. I höst släpps en samling politiska essäer i svensk översättning, om situationen i Turkiet: Inte ens tystnaden tillhör längre oss. Boken har under våren blivit en bästsäljare i Frankrike och Tyskland och gör tydligt hur omistlig och viktig Erdoğan röst är i kampen för frihet.
Elnaz Baghlanian, internationell sekreterare Svenska PEN
elnaz.baghlanian@svenskapen.se
Sara Mannheimer, Fängslade författares kommitté Svenska PEN
Samma dag som statsminister Stefan Löfven reser till Kina, nås vi i Svenska PEN av uppgifterna om att den kinesiske dissidenten och mottagaren av Nobels fredspris 2010, Liu Xiaobo, har blivit villkorligt frigiven ur fängelset sedan han diagnosticerats med obotlig levercancer. Han är nu inlagd på sjukhus.
Liu Xiaobo är litteraturvetare, poet och en av de mest kända regimkritikerna i Kina. Han dömdes 2009 till elva års fängelse för omstörtande verksamhet. Han är en av författarna bakom manifestet Charta 08 som krävde stora politiska reformer i Kina. 2010 mottog han Nobels fredspris för sin ”långa och våldsfria kamp för centrala mänskliga rättigheter i Kina”.
Att Liu Xiaobo har frigivits villkorligt och fått vård är ett framsteg, men vi står fast vid kravet på ett fullständigt frikännande. Domen mot honom strider mot den Internationella deklarationen om mänskliga rättigheter. Med tanke på den orättvisa behandlingen av honom i Kina, bör han få lämna landet och söka vård utomlands, om detta är vad han önskar.
Svenska PEN har inför statsministerns resa till Kina gjort den svenska regeringen uppmärksam på den svenske förläggaren och samvetsfången Gui Minhais situation och uppmanat statsminister Stefan Löfven att ta upp hans fall i möte med Kinas premiärminister Li Keqiang, samt vid World Economic Forum i Dalian. Gui Minhai måste släppas fri eller få sin sak prövad inför opartisk domstol.
Nu uppmanar vi er att även ta upp Liu Xiaobos akuta situation.
Elisabeth Åsbrink, ordförande, Svenska PEN
Anna Livion Ingvarsson, generalsekreterare, Svenska PEN
Elnaz Baghlanian, internationell sekreterare, Svenska PEN
Denna lördag är det fem år sedan saudiarabiske bloggaren Raif BadawI greps och dömdes till bland annat ettusen piskrapp. Vi kan göra skillnad genom att läsa, sprida och dela hans ord, skriver Elisabeth Åsbrink, ordförande Svenska Pen.
Hösten 2011 stod en religiös ledare i en saudiarabisk tv-kanal och kritiserade landets astronomer. Orsaken var att deras forskning skapade tvivel kring sharia, och för det borde de straffas.
Hur kunde de drista sig att motsäga sharias uppfattning av universum, undrade predikanten, och därmed säga emot shariaexperter som varit verksamma i trettio år, alltså sedan astronomerna själva bara varit barn?
Idag bär jag en hälsning från min man och mina tre barn som har blivit berövade sin far på grund av att han utövade sin självklara rättighet att uttrycka sin åsikt.
Mitt hopp är att jag en dag ska få se min man, Raif Badawi, stå tillsammans med oss här på denna scen och tala om frihet och mänskliga rättigheter, för att berätta hur frihet aldrig kan fängslas, piskas eller avrättad - oavsett de krafter som arbetar hårt för att göra just det.
Jag bär också ett budskap om beslutsamhet: Här står nämligen en saudisk kvinna som är övertygad om att ett fredligt skifte av makten i Saudiarabien är möjligt. Nu lever en ny generation, globaliseringens generation, internets generation, en bloggande generation, vars idéer kan inte längre förhindras eller blockeras. Från Marocko till Jakarta sker en ny förändring, en ny revolution, där unga människor idag kommer att avgöra framtiden och vi måste stå bakom dem och stödja dem. Du kan alltså bli en del i denna förändring.
Raif Badawis budskap kan sammanfattas så här:
Att fredligt uttrycka sin åsikt och sina tankar är en icke-förhandlingsbar mänsklig rättighet, och en universell rättighet för alla människor, utan undantag. Därför är de verkliga fångarna de människor som har möjlighet att försvara friheten, men som ändå låter bli…
Raif har inte förlorat hoppet, men lider både psykiskt och fysiskt av detta orättvisa straff. Jag skulle kunna säga att han har det bra och är väldigt optimistisk, men det vore en lögn. Hans mentala hälsa förvärras. Så jag ber er att mobilisera och att visa solidaritet. Det mest skrämmande för en fånge är att bli bortglömd av de som stödjer frihetens idé.
London, juni 2017
Översatt från arabiska till engelska av Bayan Abughaida,
Översatt från engelska till svenska av Elisabeth Åsbrink med tillstånd från English PEN
Foto: Bokmässan
En enig styrelse för har fattat beslutet att Svenska PEN ska närvara vid årets bokmässa, och medverka vid den alternativa mässan som pågår parallellt. Grunden för beslutet är två meningar i PEN:s internationella charter som utgör kärnan i PEN:s verksamhet: PEN ska arbeta för obehindrad förmedling av tankar och idéer inom alla länder och PEN:s medlemmar ska göra sitt yttersta för att motverka rasism och hat mellan samhällsklasser och nationer.
I styrelsen finns författare, förläggare och publicister som i sina yrkesroller kommit fram till olika slutsatser angående sin medverkan på mässan men är eniga i att organisationen måste finnas på plats och driva dessa frågor.
PEN uppmanar inte sina medlemmar att delta eller ej. Det finns goda skäl till båda hållningarna. Vad chartern däremot kräver av alla medlemmar är att vi motverkar rasism och försvarar yttrandefriheten. Inte det ena eller det andra, utan båda sakerna samtidigt.
Elisabeth Åsbrink, ordförande Svenska PEN
Anna Livion Ingvarsson, generalsekreterare Svenska PEN
Den iransk-kurdiske journalisten och författaren Mohammad Sadiq Kabudvand frigavs den 12 maj efter att ha avtjänat ett tioårigt fängelsestraff för att ha ”propagerat mot systemet” och ”agerat mot statens säkerhet” genom att bilda en människorättsorganisation för att skydda kurdernas rättigheter.
Kabudvands hälsa har försämrats allvarligt under fängelsetiden och han har inte fått adekvat vård för sina hjärt- och njurproblem. För ett år sedan inledde han en hungerstrejk i protest mot straffet och mot att nya åtalspunkter skulle väckas mot honom. Hungerstrejken och den internationella uppmärksamheten kring den ledde till att det nya åtalet lades ner.
Svenska PEN välkomnar frigivningen av vår hedersmedlem Mohammad Sadiq Kabudvand, men anser att han aldrig borde ha fängslats. Vi kräver att de iranska myndigheterna friger alla andra journalister, författare och förläggare som fängslats på grund av vad de skrivit och publicerat, samt att yttrandefriheten respekteras i Iran.
En dag som denna är det två minnen, bland så många viktiga, som tränger sig på.
Ett av dem utspelar sig på en regnig gata i Quebec i oktober 2015. Vi stod under varsitt paraply, medan min nya bekant från Eritreanska PEN lugnt berättade för mig hur hans syster ringt på sin mobiltelefon från en sjunkande flyktingbåt mitt i Medelhavet – för att ta farväl av sin familj. Som jag sade till honom, där vi stod i regnet: jag förstår inte den fulla innebörden av vad du berättar för mig, men jag kommer att tänka på det länge.
Vid Svenska PEN:s årsmöte igår den 16 maj utsågs författaren och journalisten Elisabeth Åsbrink till ny ordförande. Åsbrink efterträder Ola Larsmo som innehaft posten sedan 2009. Nya i styrelsen är också Yukiko Duke, Nina Eidem och Sara Mannheimer.
- Elisabeth Åsbrink har som författare, journalist och opinionsbildare visat ett långvarigt engagemang i ämnen som ligger i direkt linje med PEN:s kärnfrågor. Hon har med kritisk skärpa pekat på besvärande samband mellan historiska skeenden och dagsaktuella fenomen, och hon resonerar öppet och ärligt kring sina ställningstaganden utan att göra avkall på frågornas giltighet och komplexitet, säger Peter Karlsson som varit sammankallande för Svenska PEN:s valnämnd.
Elisabeths Åsbrink har en bakgrund som journalist och arbetade länge på Sveriges Television. Numera ägnar hon sig främst åt sitt författarskap. För sin bok Och i Wienerwald står träden kvar tilldelades hon 2011 Augustpriset i fackboksklassen och det polska Ryszard Kapuscinski-priset med flera. Ytterligare två av hennes böcker har nominerats till Augustpriset, Smärtpunkten (2009) och 1947 (2016). Hon har även skrivit flera pjäser.
Avgående ordförande Ola Larsmo höll ett tal till medlemmarna som kopplade samman PEN:s historiska arbete mot fascismen med det läge som vi befinner oss vid idag. Larsmos viktiga arbete för Svenska PEN möttes av stående ovationer. Talet finns att läsa på svenskapen.se
Vid årsmötet avtackades även Annika Thor, Moa Elf Karlén och Ola Wallin som nu lämnar PEN:s styrelse. Även medlemsrevisor Bertil Käll lämnade sitt uppdrag och ersätts nu av Lars Hjalmarsson.
Svenska PEN:s styrelse 2017: Elisabeth Åsbrink (ordförande), Kerstin Almegård, Elnaz Baghlanian, Yukiko Duke, Ulrika K Engström, Nina Eidem, Peter Fröberg Idling, Martin Kaunitz, David Lagercrantz, Massood Mafan, Sara Mannheimer, Anna Mattsson, Jesper Monthán
Lördagen den 6 maj slog den turkiska polisen till mot förlaget Belge och beslagtog 2000 böcker i en ny attack mot yttrandefriheten i landet.
Förlaget Belge grundades 1977 av paret Ragip och Ayşe Nur Zarakolu och har gjort sig känt för sin högkvalitativa utgivning av böcker om politik, ekonomi, filosofi och mångfald och av litteratur om och av Turkiets minoriteter, såväl den kurdiska som den armeniska. Förlagets grundare har två gånger belönats med den internationella förläggarorganisationens Freedom to Publish Award och med en lång rad andra yttrandefrihetspriser. Ragip Zarakolu, som står under åtal i Turkiet och riskerar ett långt fängelsestraff, bor numera i Sverige.
Under den första veckan i maj greps Belges vice chef Mehmet Ali Varış och kvarhölls över natten innan han släpptes efter ett domstolsbeslut. Några dagar senare kom polisen tillbaka till förlaget, som var stängt eftersom det var lördag. Polisen ringde till Mehmet Ali Varış och krävde att han omedelbart skulle komma och öppna, annars skulle man bryta sig in. Orsaken uppgavs vara att åklagarmyndigheten hade fått ett tips att Belge distribuerade skrifter utgivna av en förbjuden revolutionär vänsterorganisation. På grundval av detta hade en domstol utfärdat en order om husrannsakan.
Polisen sökte igenom förlaget utan att hitta de böcker man sade sig leta efter. I stället beslagtog man 2000 böcker från förlagets arkiv med motiveringen att de inte var försedda med en elektronisk märkning som numera krävs på alla böcker. De konfiskerade böckerna var dock utgivna för mellan 20 och 30 år sedan, långt innan denna märkning infördes. Bland de böcker som beslagtogs fanns, förutom verk av turkiska och kurdiska författare, såväl Che Guevaras Brev som den italienske författaren Leonardo Sciascias maffiaroman Ugglor i solsken och fredspristagaren Rigoberta Menchus memoarer. Att polisen begränsade beslaget till 2000 böcker berodde på att man inte kunde få fram en lastbil för att transportera böckerna.
– Den verkliga orsaken till razzian, säger Ragip Zarakolu, är att Belge förra månaden gav ut en satirisk bok om president Erdoğan. Boken, av professor Baskin Oran, heter Recep Tayip Erdoğans oskrivna minnen och innehåller även karikatyrer. Men eftersom myndigheterna inte vill ”göra reklam” för boken skickar de ett meddelande på det här sättet. Det är Kafkaartat!
Svenska PEN kräver att de turkiska myndigheterna upphör med trakasserierna mot Belge och dess anställda och att de konfiskerade böckerna omedelbart återlämnas.
Författaren, journalisten och ordföranden i PEN Kazakstan Bigeldy Gabdullin dömdes den 24 januari av en domstol i Astana för att ha utnyttjat sin ställning inom media för utpressning mot statstjänstemän. Som chefredaktör för tidningen Central Asia Monitor och onlineportalen Radiotochka.kz skulle Gabdullin enligt åtalet ha ”startat en informationsattack” mot höga statstjänstemän genom att publicera kritiska artiklar som skadade deras anseende. I utbyte mot att angreppen skulle upphöra tvingades statstjänstemännen utöva påtryckningar för att Gabdullins medieföretag skulle få regeringskontrakt. Om detta lyckades skulle de media som Gabdullin kontrollerade i fortsättningen endast publicera ”positiv information” om tjänstemännen.
Under rättegången den 24 januari erkände Bigeldy Gabdullin sig skyldig till utpressning och accepterade att betala en ekonomisk ersättning på 22,6 miljoner tenge (motsvarande drygt en halv miljon svenska kronor). Han dömdes till fem års skyddstillsyn ”utan konfiskation av egendom” samt till att förlora rätten att inneha ”offentliga uppdrag och uppdrag i kommersiella företag med ansvar för materiella tillgångar” under en period av tio år, vilket bland annat innebär att han inte kan fortsätta arbeta som chefredaktör. Gabdullin frigavs direkt efter rättegången.
Den 10 februari publicerade Bigeldy Gabdullin ett öppet brev i Central Asia Monitor där han skriver:
”Det var mitt eget val att erkänna. Jag utsattes inte för något tvång eller övertalning från myndigheterna eller mina advokater. Jag valde friheten: min familj, barn, släktingar, vänner och mitt arbete. Jag föredrog friheten framför 7–15 år i fängelse och konfiskation av min egendom. Chefen för Kazakstans Anti-korruptionsmyndighet lovade att jag helt skulle frias från juridiskt ansvar under strafflagens artikel 65. Detta skedde emellertid inte och jag dömdes till 5 års skyddstillsyn.”
När det gäller den ekonomiska kompensationen betonar Gabdullin i brevet att det inte handlar om ett skadestånd till staten, utan att han enbart gått med på att återbetala de pengar som hans medieföretag fått för de statliga uppdrag som enligt domen är ett resultat av utpressningen.
PEN International har vid flera tillfällen uttryckt sin oro för situationen i fråga om yttrandefriheten i Kazakstan, där flera andra journalister och bloggare befinner sig i fängelse eller i husarrest. Internationella och inhemska organisationer har påtalat förekomsten av tortyr i landets häkten. Europaparlamentet antog i mars 2016 en resolution om yttrandefriheten i Kazakstan, och i augusti samma år kritiserade FN:s kommitté för mänskliga rättigheter landet för ”omfattande tillämpning av straffrättsliga bestämmelser på individer som utövar sin rätt till yttrandefrihet” och även för användning av tortyr och för rättsväsendets bristande självständighet.
Svenska PEN instämmer i denna kritik och uppmanar myndigheterna i Kazakstan att fullfölja sina skyldigheter att skydda yttrandefriheten i landet.
I Kambodja hårdnar regimens behandling av oppositionella och människorättsaktivister allt mer. Reportrar utan gränser placerar i sitt nyligen uppdaterade pressfrihetsindex Kambodja på plats 132 (av 180 länder) och uppmärksammar särskilt hur alla betydande medier helt kontrolleras av staten och hur journalistiska försök att granska korruption och miljöfarlig industri (som exploatering av skog) slås ned. Här, liksom i stora delar av världen utan fri press, spelar bloggar och Facebook en allt större roll.
Ola Larsmo skriver i sin ledare:
Hanna Nordell tillträder som ny redaktör för Dissidentbloggen och producent på Svenska PEN. Hon tillträder tjänsten idag den 2 maj och kommer att arbeta halvtid på kansliet.
Hanna Nordell kommer närmast från Gävle Konstcentrum där hon var intendent för den publika verksamheten samt ansvarade för etablering och koordinering av Gävles fristadsprogram inom ICORN-nätverket.
Therese Bohman som varit Dissidentbloggens redaktör samt kanslist, kliver av sin tjänst för att helt ägna sig åt sitt författarskap. Vi önskar henne all lycka med sitt fortsatta arbete.
Den kurdiske författaren, advokaten och människorättsaktivisten Muharrem Erbey, som 2014 tilldelades Svenska PEN:s Tucholskypris, dömdes 28 mars till sex år och tre månader i fängelse vid den avslutande sessionen i en massrättegång som pågått sedan 2009.
Muharrem Erbey greps tillsammans med över 150 andra i ett masstillslag mot den kurdiska oppositionen år 2009. Bland de gripna fanns parlamentsledamöter, borgmästare, kommunpolitiker, föreningsaktivister och människorättsförsvarare. Erbey satt fängslad i mer än fyra år medan utredningen och rättegången pågick och släpptes slutligen i april 2014 utan att ha fått någon dom. En av anklagelserna mot honom var att han genom att medverka vid ett seminarium i Sveriges riksdag ”smutskastat” den turkiska staten.
Muharrem Erbey har under en lång följd av år via sin ideella organisation IHD erbjudit juridisk hjälp till utsatta som behövt råd och stöd. Han har publicerat noveller och barnböcker, och arbetat för att kurdiska fångar i turkiska fängelser ska ha tillgång till böcker på sitt eget språk. Sin första roman fullbordade han i fängelset.
Domarna mot Erbey och de 106 andra personer som fick sina domslut 28 mars kommer att överklagas till Högsta domstolen. Om president Erdogan vinner folkomröstningen och får makt att utse domarna i Högsta domstolen finns tyvärr ingen rättvisa att vänta från den.
Svenska PEN kräver att domen mot Muharrem Erbey omedelbart och ovillkorligt upphävs och att åtalet mot honom läggs ner.
Det har kommit till Svenska PEN:s kännedom att poeten och Tucholskypristagaren Uladzimir Njakljajeu, som greps av myndigheterna i samband med protestaktionerna i Minsk i veckan, nu är försatt på fri fot i Belarus.
Trots detta glädjande besked vill Svenska PEN än en gång påminna om det otillbörliga i godtyckliga frihetsberövanden och passar på att än en gång uppmana myndigheterna i Belarus att värna mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.
Uladzimir Njakljajeu befinner sig just nu på ett sjukhus, som direkt följd av häktningen. Svenska PEN riktar sitt oreserverade stöd till honom, hans familj och alla de som kämpar för demokrati i Belarus.
Svenska PEN Kungsgatan 58, 111 22 Stockholm info@svenskapen.se +46 (0) 72-446 24 94
